Första steget mot automated law enforcement
“Automated law enforcement” är automatisk polis
Idag skriver justitie- och kulturministern på SvD Brännpunkt att regeringen enat sig i fildelningsfrågan. Man kommer att göra lag av det mycket kontroversiella förslaget att låta företrädare för upphovsrättsindustrin gå direkt till domstol som sedan ska tvinga internetleverantörer (bredbandsbolag) att lämna ut den känsliga informationen vilken abonnent som har ett visst IP-nummer.
Antipiratbyrån har spindlar, programvaror som surfar automatiskt, som ständigt är ute på den svenska delen av internet och letar efter utlagt upphovsrättsskyddat material. Förmodligen har också andra organisationer och företag liknande spindlar, och ett utbyte av information från spindlarna över nationsgränserna kan förekomma. Det är dessa spindlars fynd som kommer att utgöra domstolarnas grund för beslut om utlämning av IP-nummer.
Ministrarna skriver på Brännpunkt att upphovsrättsindustrin inte ska behöva lämna in en polisanmälan för att få ut den eftertraktade informationen. Men det är ju precis vad alla vi andra måste göra! Det är så rättssamhället fungerar! Varför ska det byggas en gräddfil för en viss bransch? Att göra så är särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av att det rör sig om brott som normalt bara ger böter. Att låta Antipiratbyråns spindlar sköta övervakningen inom detta segment av samhället innebär också en de facto-privatisering av rättsväsendet som väcker farhågor.
Det är en farlig väg regeringen slår in på. Vilken bransch eller vilket särintresse kommer nästa gång och vill utnyttja det faktum att det är lätt att sätta upp fiskande filter i de digitala näten? Här hamnar vi på ett sluttande plan. Skräckvisionen, som en del polisfundamentalister utomlands redan propagerar för, är “automated law enforcement”. Automatisk polis i form av programvaror som ständigt filtrerar alla människors elektroniska fotspår på ständig jakt efter eventuella brott. Kanske till och med en automatisk “polis” som drivs av privata intressen. Det är där vi kan hamna efter en tids halkande på det sluttande planet enligt principen om de små stegens tyranni.
Titta och lyssna gärna på mitt integritetsmaterial i form av rapporter, antistorebrorsmusik och mp3-intervjuer med intressanta personer om övervakningssamhället här.
AB Sydsv DN Christian Engströms blogginlägg (Piratpartiet) Rosetta Stens blogginlägg
fredag, mars 14, 2008 kl. 9:31 är
[...] Bloggar: Johanna Nylander, Emma, Claes Krantz, KAS, Pär Ström. [...]
fredag, mars 14, 2008 kl. 9:56 är
Kanske borde kolla under hennes madrass, finns nog en fet “bonus” undangömd där. lite ungefär som boström. (hette han va?)
fredag, mars 14, 2008 kl. 9:59 är
[...] rättslösa” hade varit en mer riktig rubrik, när man rapporterar om ovanstående. Pär Ström funderar på den automatiserade tekniken som samlar in IP-nummer som antipiratbyrån redan använder sig av. [...]
fredag, mars 14, 2008 kl. 10:18 är
Men Pär, med all repekt för integritetsaspekten, man måste skilja mellan det man gör offentligt - d v s lägger ut på nätet tillgängligt för vem som helst - och det som är privat - det ligger på nätet men är tillgängligt endast för en mycket begränsad grupp?
Jämför man med offentliggörande i gamla medier måste det enligt lagen (TF,YGL) alltid finns en ansvarig angiven annars blir producenten/distributören ansvarig.
När Aftonbladet gör intrång i upphovsrätten eller Expressen förtalar någon så vet vi vem som ska ställas till ansvar - sedan blir det domstolens sak i slutändan att avgöra om det är intrång eller förtal.
Med internet finns inte skyldigheten att uppge vem som är ansvarig när något offentliggörs och någon ansvarighet ligger inte heller på distributören (internetleverantören).
Du vet inte vart du du ska ställa dina krav om du är förtalad eller någon har begått intrång i upphovsrätten.
Jag kan inte inse att det skulle vara integritetskränkande att få reda på vem som offentliggjort något - lika lite som det är integritetskränkande att det står vem som är utgivare för en tidning.
Nu är ju inte propositionen klar - utan vi kan bara läsa en ganska oklar debattartikel - men processen ska tydligen gå i två steg.
För att internetleverantören ska vara tvungen att lämna ut uppgiften måste den som begär ut uppgiften visa inför domstol att IP-adressen används för illegala uppladdning/nedladdning.
Vad som domstolen då tydligen enbart tar ställning till är ett informationsföreläggande, därefter måste rättsinnehavaren vad jag förstår gå samma civilrättsliga väg som vid andra upphovsrättsmå, d v s rättighetsinnehavaren måste bevisa sin rätt i ytterligare domstolsförhandling om den ansvarige nekar.
Tvärtemot vad du hävdar så är det inte “branschen” som åker gräddfil, utan det är de som offentligör material på internet som åker gräddfil.
I alla andra sammanhang utanför internet - i medier, i affärsvärlden - så är man enligt lagstiftningen skyldig att redovisa vem som är ansvarig.
Den viktiga frågan för oss som inte vill ha storebror snokande överallt är därför att skilja mellan offentligt och privat.
Om jag låter min gamle vän Pär få en kopia av något - även om jag fildelar direkt - och är tillgängligt bara för honom - då är det privat. Och då ska det skyddas av starka integritetsskydd.
Om jag däremot lägger ut något tillgängligt för envar på nätet, via t ex en länk från The Pirate Bay, då har jag gjort det offentligt.
Att då hänvisa till posthemligheten vore som att Otto Sjöberg hade hänvisat till brevhemligheten när han stämdes för förtal av Persbrandt.
Att sudda till skiljelinjen mellan det som är privat och det som är offentligt tror jag långsiktigt är kontraproduktivt om man vill slå vakt om den personliga integriteten.
fredag, mars 14, 2008 kl. 11:32 är
[...] som skriver om frågan: Ny Teknik, IDG, IDG, SvD, Opassande, Basic Personligt, Pär Ström, Johanna Nylander, Mina Moderata Karameller, Claes Krantz, Politikerebloggen, Peps, Aftonbladet, [...]
fredag, mars 14, 2008 kl. 11:41 är
[...] Modellen (Copyriot) Lika inför lagen Det är nästan så att jag går med i piratpartiet Första steget till automated law enforcement Dessa IP-nummer Patriark-pappa får makten Domstolar ska kunna tvinga fram uppgifter åt [...]
fredag, mars 14, 2008 kl. 11:45 är
Jag måste delvis hålla med både Pär och tyvärr även Claes. Jag börjar nu bli för gammal för att fildela, har gjort det tidigare och skäms inte för det. Naturligtvis anser jag att den personliga integriteten är A och O i vårt samhälle, i alla samhällen. Och naturligtvis är det viktigt att vid förtal, förföljelse, barnpornografi och liknande brott ska det finnas möjlighet att spåra upphovsmannen.
Tyvärr är det inte det som lagförslaget siktar på, för detta finns redan idag möjlighet (2års-fängelse regel). Det är dags att släppa högt ideologiska diskussioner och se sanningen i vitögat. Lobbyister är inga människor med visioner eller ideal. De har ett jobb, precis som de flesta andra. Film- och musikindustri har en vision (större marknad) och ett ideal (mera pengar). Så när vi pratar om fildelning, låt bli att använda ord som personlig integritet, likväl som ansvarig utgivare.
Jag är övertygad om att Colombia Pictures inte kommer att jaga pedofiler eller män som trakasserar sina ex. Däremot är jag ganska övertygad om att de verkliga brottslingar redan idag vet hur de ska skydda sina identiteter och använder sig av dessa.
Nej, det här handlar om pengar, rätt och slätt. Det är svårt att förklara för en sjuksköterska med 16.000:- i månadslön varför det räcker med att en tonåring gör en skiva med en låt som är populär i två månader för att Sony ska dra in några miljoner till. Det låter verklighetsfrämmande för en montör på Torsvik att en skådespelare får hundra miljoner kronor för ett knappt års arbete. Så duktig är ingen. Lika osanolikt som att Foppa får 35.000.000 för en halv säsong (som tur är går det ännu inte att sprida en NHL-match på nätet innan den faktiskt spelas).
Frågan är enkel att ställa, svår att besvara: hur mycket förlorar de egentligen? I mitt fall vet jag svaret, men det är olika från person till person. Jag hade aldrig betalat en krona mer än vad jag hade gjort om inte fildelning fanns. Ville se om Arn fanns på nätet. Det gjorde det inte, så jag väntar tills den kommer på TV. Jag tänker inte se den på bio, har några bekanta som sett den och de var inte överväldigade. Och även om de var det, skulle jag inte lägga hundra spänn på bio. Så vilka är det som stora film och musikbolag förlorar pengar på?
Ungar. Min flickväns pojk är 17. Det är klart att det är hon som får punga ut med pengar till en ny skiva eller nytt spel. Nu är hon inte sjuksköterska, så det funkar ändå. Men det är klart, 600 riksdaler för att leka i två månader, innan det kommer ett annat spel. Halvåret efter att spelet släpptes kommer en ny version och nästa år kan du inte spela alls om du inte uppgraderar, för den blygsamma summan av…
Det handlar om pengar, glöm inte det! Så är det “lagligt” att ta 3.500:- för ett program för att du ska få din dator att fungera. Är det verkligen möjligt att en företagsledare är så skicklig att han genom helt “lagliga” medel på 15 år blir en av världens rikaste män? Är det “lagligt” att klämma ur 15-åringar 200:- för något som man vet kommer att vara i några veckor? Jag lämnar etiken helt vid sidan av mitt inlägg, i annat fall skulle jag aldrig skriva klart.
Personligen tycker jag att de ovan nämnda saker är lika “lagliga” som att en femtonåring laddar hem en film eller ett spel. Industrin försöker skydda sig, Bill Gates försöker skydda sig och fildelarna försöker skydda sig. Skillnaden är att fildelarna inte har så mycket att förlora.
Kommer höga straff, dryga böter och jakt på tonåringar att stoppa fildelning? Ungefär lika mycket som dödsstraff i vissa amerikanska stater förhindrar grov kriminalitet.
Kommer pedofiler, terrorister och annan grov brottslighet att bli tagna på bar gärning och skickade till fängelser och bunkrar? Det tror jag inte.
Kommer företag med annan syn på fildelning (som tex. Piratebay) att kunna stoppas från att tjäna pengar? Kanske, och jag tror det är där skon klämmer som mest för underhållningsbranschen.
Det finns andra som kan ta över, andra som kommer från ingenstans, gör ingenting och tjänar miljoner. Alla vet att deras lyxtillvaro hänger på en skör tråd.
Men snälla, prata inte om etik och personlig integritet, håll er till ämnet.
Tack för mig
fredag, mars 14, 2008 kl. 11:46 är
Tragiskt. Mycket tragiskt.
fredag, mars 14, 2008 kl. 11:58 är
Glömde att tillägga en mycket viktig sak! Jag hade en vän som jobbade i en skivaffär, på den tiden vi alla hade 56k modem och fildelning var inte ens påtänkt. Hans bästa kunder var - mellanchefer från stora skivbolag! Inte för att de köpte så mycket, utan för att de dagen (ibland faktiskt samma dag) efter att en CD släpptes kunde komma in och sälja 50-100 skivor till honom för under halva priset. Vad innebar det? Att alla som visste om det kunde två dagar efter skivsläppet köpa sin skiva för 69:- i stället för 149:-. Och vilka visste om det? Ja, inte var det sjuksköterskan med 16.000:- i månadslön.
Ska man skrika högt om förlorade inkomster ska man kanske först titta i den egna verksamheten! Det här är nämligen ingen hemlighet, eftersom jag kunde få reda på det. Så ni som känner igen er, var lugna. Jag känner inte er!
fredag, mars 14, 2008 kl. 6:58 pm
Det signaturen “peter” skriver om att skivbolagsanställda säljer sina artisters promotionsksivor stämmer än idag. Har många vänner som har arbetat och arbetar inom de fåtal skivaffärrer som finns kvar.
Väl värt att veta att dessa promotionskivor får artisten betala till skivbolaget för genom avdrag på försäljningsintäkter för skivan i fråga.
Att promotionskivorna sedan säljs istället för att skickas ut som gratis-ex till press och media, är ren bondfångeri och stöld från skivbolagets anställda. Det är mycket svårt för en artist att bevisa sådant här.
fredag, mars 14, 2008 kl. 7:42 pm
[...] väljer att lyssna på industrin framför folket, till vilket avståndet blir större och större. Per Ström menar på sin blogg att det skapats en gräddfil som saknar motsvarighet i övriga [...]
fredag, mars 14, 2008 kl. 11:55 pm
[...] Publicerat i Uncategorized vid 10:54 pm av Mia Länk. Länk. [...]
lördag, mars 15, 2008 kl. 1:01 är
[...] Första steget mot automated law enforcement “Automated law enforcement” är automatisk polis Idag skriver justitie- och kulturministern på SvD […] [...]
måndag, mars 17, 2008 kl. 3:04 pm
[...] Pär Ström pekade på en bra sak i sin kommentar: “Ministrarna skriver på Brännpunkt att upphovsrättsindustrin inte ska behöva lämna in en polisanmälan för att få ut den eftertraktade informationen. Men det är ju precis vad alla vi andra måste göra! Det är så rättssamhället fungerar! Varför ska det byggas en gräddfil för en viss bransch?”. [...]