SvD rapporterar att SJ och dess chef får kritik för att tågresor är så dyra att människor frestas att välja flyget istället. Detta leder till ökad miljöbelastning, vilket SJ borde beakta och agera efter, menar kritikerna.
Jag är den första att stödja tåget, som jag tycker är en mycket trevlig transportform som saknar den otrevliga säkerhetshysteri som numera präglar flyget (åtminstone på Arlanda). Miljövinsten är ytterligare ett plus.
Men – nu råkar det vara så att SJ är ett vinstdrivande aktiebolag. Förr var SJ ett statligt verk, men nu är det ett företag. Företag måste sträva efter vinst. Då måste de göra affärsmässiga bedömningar. Så enkelt är det.
Om SJ inte agerar affärsmässigt och gör förluster på grund av det blir kritiken massiv. Nu agerar man affärsmässigt och får kritik för det. Hur ska kritikerna ha det?
Man kan inte både ha kakan och äta upp den. Emellertid är det vanligt att tro att det skulle vara möjligt när statliga företag är inblandade. Dubbelmoral och hyckleri frodas i det sammanhanget. Men det går inte att ha ett statligt ägt bolag som agerar maximalt affärsmässigt för att optimera lönsamheten men som samtidigt tar ett dyrt samhällsansvar lite då och då när proffstyckare anser så vara lämpligt.
Detta är ett av skälen till att statligt ägda bolag bör privatiseras.
Pär Ströms blogg 
måndag, april 7, 2008 kl. 11:55 f m |
Naturligtvis måste konsumenter, politiker och opinionsbildare ställa krav på företag att de skall ta ett miljöansvar. Företag skall också ta ett socialt och politiskt ansvar. Det måste de göra för att kunna agera på marknaden och bli livskraftiga.
Tänk om några ekonomer kommer fram till att ”vinsten skulle optimeras” om SJ bara sålde biljetter till vita män. Orsaken är enkel, vita män kan betala ett högre biljettpris, samt att de oftare köper mat och starköl i bistron.
Givetvis skulle det vara omöjligt eftersom det inte följer samhällets regler och normer. Orsaken är att samhället, kunder etc ställer krav på de förtag som verkar i samhället. Så är det även med miljöansvar. Problemet är att modellerna för hur miljöansvaret skall fördelas är väldigt omogna, och då uppstår en del tokiga idéer.
Tillsist vill jag bara påpeka att statliga bolag är bra för sammhället och främjar samhället och dess medborgare. Anledningen är att statliga bolag kan ta ett samhällsansvar för att gagna medborgarna istället för kapitalet.
Det är mycket märkligt att vanliga medborgare, t ex Pär Ström, så blåögt stödjer privata lösningar. Lösningar som gagnar en liten elit som därmed för en oförtjänt stor makt. Det skapar ett odemokratiskt samhälle styrt av bukstinna företag som aldrig blir mätta på pengar. Ett utmärkt exempel på att statlighet fungerar är just SJ, som var en järnväg för folket fram till 70-talet då snålheten böjrade bedra visheten. Resten är historia. Ett exempel på privatisering är läkemedelsindustrin i USA.
måndag, april 7, 2008 kl. 4:39 e m |
Statliga och kommunala företag uppvisar inte till närmelsevis samma möjligheter och service till kunderna som privata dito.
Privat företagsamhet gynnar alla.
Kommunismtidens ideal hör inte längre hemma i ett mordernt samhälle där medborgarnas krav på kvalitet och service är utslagsgivande.
Under kommunismens tid var det fult att tjäna pengar. Privat företagsamhet gör att sådana som du har ett arbete att gå till, att du har en teve att sätta på och att du har en skön säng att sova i.
Att korkat och naivt cykla omkring och harva ditt hö med en vanlig lie året om kan du försöka roa dig med i Afrika.
måndag, april 7, 2008 kl. 8:49 e m |
Sj måste differentiera sitt utbud – så att tågen attraherar brett från småbarnsföräldrar, studenter, pendlare till affärsresenärer. OCH de måste våga ta olika mycket betalt för de olika delarna av utbudet.
måndag, april 7, 2008 kl. 9:10 e m |
Enligt min ringa erfarenhet är statliga bolag bra för infrastruktur – Järnvägar, vägar, posten osv – Och sämre för områden där konkurrens verkligen gynnar affärerna.
Varför bra för infrastruktur? Därför att företag alltför ofta glömmer bort att de finns till för att erbjuda sina kunder en bra service. Alldeles för ofta så skär man ner på sånt man inte borde, för att öka vinsten. Det leder i slutändan till försämrad kvalitet.
Har ni ex sett vägarna i USA? De lider av kraftig brist på underhåll. Men det gör inget för fordonen kommer fortfarande fram. Vem bryr sig om det blir lite skakigt?
Man måste slå en balans där. Det går inte att komma ifrån.
måndag, april 7, 2008 kl. 9:23 e m |
Om det nu är så att privatisering löser alla problem, hur kommer det sig då att kapitalism i sin renaste form som var idealet under 30-talet skapade västvärldens djupaste kris någonsin? Detta är naturligvis inte känt av så många idag eftersom historien inte lär oss detta. Orsaken är att det skulle få medborgarna att tvivla på konseptet att tjäna kapitalet
Om vi skall betrakta en ekonomisk utveckling med framgång bör vi titta på sovjetunionen 1945-1968, Stalin-breznjev. Det var en ekonomi baserad på kapitalism, dock styrd av staten med många statliga företag. Faktum är att unionen hade en stark ekonomisk utveckling som gynnade stora delar av befolkningen eftersom man höll oligarkerna på mattan.
Om man gör en tidsmässig jämförelse med Brasilien finner man ett land präglat av en kapitalism och indistrialism som inte var styrd av staten. Effekten blev att den bara gynnade en liten del av landets befolkning.
Jämförelsen är intressant eftersom båda länderna hade ungefär samma utgångspunkter efter kriget (naturtillgångar etc.)
Det är viktigt att notera att inget av länderna hade en socialistisk eller kommunistisk ekonomi, det hade t ex krävt arbetarägda fabriker mm. Båda hade sina varianter på kapitalism, men sovjet hade en större statlig inblandning i sin ekonomi. Viket land av de båda har gjort störst intryck tekniskt och kulturellt i efterkrigshistorien?
Jag hade nog inte haft plattv om socialismen grott i sverige, men jag hade kanske kunnat stava och haft en eller två veckors semester till.
onsdag, april 9, 2008 kl. 11:42 f m |
Wertigon, jag håller med din linje. Att statliga bolag lämpar sig för infrastruktur.
Money talks: Jag tycker att privata bolag fått chansen att visa, att de inte alltid är bra. Då det är vinstoptimering som gäller, blir det lätt att de ger avkall på miljö och service tex. Jag menar inte små företag, jag menar stora företag, som SJ.
Det bästa vore väl om man hade någon slags socialt företagande, som Nobelpristagaren Yunus idé från Bangladesh med företag där vinsten ska vara plus minus noll.
Jag menar hur svårt kan det vara, att tex förbättra maten på SJ, att ha i alla fall några varor som är tillagade, i stället för att ha plastinpackade varor med diverse konserveringsmedel?
fredag, april 11, 2008 kl. 5:29 f m |
Det klart man både kan äta kakan, och ha den kvar, fråga tokstollarna/galningarna (feministerna)
måndag, april 21, 2008 kl. 1:29 e m |
wertigon: Roads in the US are maintained by the state government and federal grants (often linked to blackmail-bills, but that is another topic).
So the example you bring up is an example when the government doesn’t work to maintain the roads and infrastructure. Not when a private alternative has failed.
Anonym> If you are having problem spelling it’s from you and you only. Stop blaming others for your short comings a take a personal responsibility. When exactly are you born? (So we can validate your assumption based on what school year you graduated/system you graduated from.)
torsdag, augusti 21, 2014 kl. 10:03 e m |
go here for top quality info https://www.facebook.com/TrenchlessTechnologies anywhere