Rapport från regeringens IT-råds möte igår

Igår eftermiddag hade vi i regeringens IT-råd möte. Vi diskuterade huvudsakligen bredbandstillgänglighet för befolkningen och nationens försörjning med IT-kompetens.

Ett anmärkningsvärt faktum som jag under mötet blev uppmärksam på är att styrningen av högskolornas grundutbildning är mycket svag. Det saknas i stort sett en koppling mellan vad näringslivet efterfrågar för slags kompetens och vad högskolorna utbildar inom. Det är som sagt anmärkningsvärt. På varje högskola tänker ledningen bara på sitt eget lärosäte, och man struntar i praktiken i nationens behov.

Högskolornas och universitetes intäkter är helt kopplade till hur många studenter som examineras. Det spelar ingen roll vilket område utbildningen sker inom, vilken kvaliteten blir eller om studenterna stannar i Sverige efter examen. Utan det är bara examinering som mäts och belönas. Det leder (förstås) till konstiga effekter. Under mötet igår fick vi inside-information om att kraven på studenterna sänks påtagligt om det föreligger risk att för få examineras. För intäkternas skull. Det leder till låg kvalitet, förstås.

Egendomliga åtgärder vidtas också för att locka studenter (det råder ju konkurrens mellan högskolorna). Bland annat skapar man populistiska utbildningslinjer bara för att locka. Exempelvis är det nu populärt att starta utbildning i dataspelsutveckling, för det lockar ungdomar. Att efterfrågan på denna kompetens sedan är mycket liten bryr man sig inte om (för pengarna är ju bara kopplade till examinering).

En annan underlig företeelse är flirten med utlandsstudenter. För att fylla sina utbildningsplatser har det blivit vanligt att högskolor rekryterar studenter från hela världen. Ofta stannar dessa inte i Sverige efter att utbildningen är klar. Bortkastade pengar, alltså, ur ett nationellt perspektiv. Exempelvis har högskolan i Dalarna ett rekryteringskontor i New Delhi (”Campus Dalarna”).

Saken blir värre av att när Sverige bekostat utländska studenters utbildning vid en högskola anstränger vi oss inte för att få dem att stanna kvar och gynna landet. Snarare tvärtom. Om en student som blivit färdig inte snabbt får ett jobb kastas vederbörande ut ur landet. Varsågod, här är din gratis utbildning, hej då! Det är ett väldigt nationellt slöseri med pengar.

Även forskningen vid universitet och högskolor har konstigheter. Det är tydligen så, fick jag lära mig, att svensk forskning inte är koncentrerad. Det borde vara så att pengarna koncentreras till områden där Sverige verkligen har en chans att göra avtryck i världen, vilket i förlängningen kan leda till att nya ”Ericsson” och ”AGA” kan grundas. Men så är det inte, utan pengar sprids ut på många områden av vilka en hel del är sådana där Sverige ändå är chanslöst. Svag nationell styrning, tycker jag. Dålig strategi. Har ett land bara 9 miljoner invånare, och vill höra till morgondagens vinnare i världen, så krävs en fokusering.

För övrigt fick jag under mötet reda på att 25 % av världens personregister finns i Norden. Av dessa finns hälften i Sverige. Talande.

Annonser

12 svar to “Rapport från regeringens IT-råds möte igår”

  1. Elias Says:

    Det här är ingen nyhet Pär,

    Sen är det värt att nämna all studieskuld som folk samlar på sig för en utbildning som inte är tänkbart i sitt eget land.

    Jätte kul sits när det är dags att peja tillbaka lånet … Räkna ut hur lång tid det tar att betala tillbaka den skulden utan någon schysst jobb,

    Ingen vacker syn.

    Sen är det också värt att nämna den tid som spenderas på utbildningen som istället kunde ha spenderats för att jobba.

    varför inte göra en överslagsräkning.

    låt oss säga att en person läser 5 år och betalar tillbaka sin lån på 10 år.

    totalt 15 år:

    För studented tar det 15 år innan han/hon egentligen kan gå plus..

    För staten är det 5 års förluster i form av skatteintäckt då personen istället kunde ha jobbat samt pengar som gått till högskolan.

    En ond cirkel som måste brytas helt klart.

    Bort med onödiga utbildningsprogram!

  2. Bertil Says:

    Intressant att du nämner ”att nya “Ericsson” och “AGA” kan grundas”. Redan på lägre utbildningsnivåer (gymnasial företagsekonomi tänker jag då på) finns en fokus på handel och tjänster. Tillverkningsindustrin har en undanskymd roll där.
    Jag tror att sådan fokusering är med och påverkar vad nya företagare väljer att satsa på. Det som är bekant känns ju också tryggt.

  3. jemostrom Says:

    ”Det borde vara så att pengarna koncentreras till områden där Sverige verkligen har en chans att göra avtryck i världen, vilket i förlängningen kan leda till att nya “Ericsson” och “AGA” kan grundas. Men så är det inte, utan pengar sprids ut på många områden av vilka en hel del är sådana där Sverige ändå är chanslöst. Svag nationell styrning, tycker jag. Dålig strategi.”

    Och hur ska regering etc veta vad man ska koncentra sig på? Risken är ju att de områden där man kan skapa något nytt inte är de områden ”där man kan göra avtryck” … idag. Och vi är nog alla tämligen värdelösa på att förutsäga vad som händer i framtiden.

  4. frefisk Says:

    Det är helt rätt att universitetsutbildningarna kan te sig lite underliga i en del fall.

    Ett utmärkt exempel är lärarutbildningen som vänder sig till ”jag vet inte riktigt vad jag vill personer”. Utbildningen är alldeles för slapp, med alldeled för många seminarier och alldeles för få lektioner och föreläsningar.

    En av orsakerna till att det blivit så är att kraven har sänkts i takt med att fler och fler slapptaskar letat sig in på utbildningen. Anledningen är att universiteten måste examinera för att få pengar.
    Idag är effekten tydlig, skolan har problem. Problemen är skapat av skolans personal som saknar utbildning för det yrke de skall klara.
    En av orsakerna till det är att examen ger pengar till universitetet.

    Ett utmärkt exempel är Finland. I Finland är lärarutbildningen svår att komma in på och svår att passera. Lustigt nog leder Finska barn internationella kunskapsmätningar. Kan det bero på att finsk skolpersonal har en adekvat utbildning?

    Styrs inte den svenska lärarutbildningen upp ordentligt kommer vi hamna på samma nivå som England, eller gud förbjude, USA.
    (Har ni tänkt på att nästan inga framstående Amerikanska forskare har typiska jänkarnamn?)

  5. Anna S Says:

    I vilken utsträckning är det egentligen önskvärt att staten ska styra högskolornas grundutbildning? Vill Pär S tex att universiteten ska ha genus-och jämställdhetsperspektiv i grundutbildningen – om staten anser att det är ett nationellt behov?

  6. C2 Says:

    Är det inte redan så att genus och jämstäldhetsperspektiv är på alla ämnen från a-nivå och uppåt? Det är IAF mina erfarenheter som universitetsstudent. Enda undantaget är matematik… och det är nog BARA för att ingen har hittat genuskopplingen dit.

  7. Bertil Says:

    Apropå genusperspektiv, kan det vara så illa att det var ett antal mäns värderingar som bekämpades då begreppet ”Made in Sweden” skrotades?

  8. Bertil Says:

    En annan tanke jag har angående den svenska industrins avveckling är att människors framtidstro påverkas negativt av diverse larmrapporter. Jag har reagerat på medias näringslivsrapportering. De formulerar sig bl.a. ungefär så här:

    ”tillväxtökningen minskar”

    Detta tolkar jag som att inflexionspunkten i en logistisk tillväxtkurva är passerad och att 2:a derivatan är negativ. Detta är inget katastrofalt.
    Den exponentiella tillväxt som tydligen eftersträvas skulle däremot innebära en katastrof eftersom både naturen och människan har ändliga resurser.
    Istället för att se domedagen komma när ”tillväxtökningstakten minskar” så borde det strävas efter att hitta nya förutsättningar som kan skapa en ny tillväxtperiod, t.ex. innovationer inom energiområdet m.m., samtidigt som de tidigare näringarna borde ”få lov” att fortsätta enligt sina egna förutsättningar.

  9. Elias Says:

    Eller så kan man sitta och pilla sig i naveln eller rulla tummarna.

    Undrar vem som är rådgivare för makthavarna.

  10. Artikel 19 Says:

    Omvänd könsmaktsordning på Internet:

    eFluxMedia, Men – The Favorite Target of Internet Scams:
    http://www.efluxmedia.com/news_Men_The_Favorite_Target_of_Internet_Scams_15956.html

  11. Wildcard Says:

    också något intresant
    http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2147165.ab

  12. frefisk Says:

    Idag rapporterar ekot att HSV anser att var tredje lärarutbildning inte håller måttet!!! Det är en bra nyhet, förhoppningsvis innebär det att en del universitet mister sin rätt till att examinera lärare. Mycket bra.

    Speciellt illa var det på matte och NO -utbildnignarna. Det kan bero på att de som är intresserade av matte och NO väljer att läsa de betydligt mer kvalificerade ingenjörsutbildningarna.

    lärarnas riksförbund hävdar på sin hemsida att:
    ”Lärares ingångslöner ligger runt 20 000 kronor oavsett kategori. Snittlönen för en 55-årig gymnasielärare är 26 000. Höga ingångslöner och en god löneutveckling är avgörande för att kunna konkurrera med andra utbildningar.”

    En civilingenjör har en ingångslön på 25000-27000, en 55-årig civiling. har oftast en lön över 45 000.
    Varför skall en person som har kapaciteten och viljan att läsa matte och NO bli lärare? Det är ju en förlust affär utan dess like.
    Då måste man sänka nivån på lärarutbildningen så att även obegåvade och lata kan bli mattelärare.

    Fram till 1975 kunde nyexaminerade civilingenjörer läsa ett extra pedagogikår för att få en lärarexamen. Extraåret betalades dessutom av staten. Det skall också noteras att lärare och ingenjörer hade ett liknande löneläge på den tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: