Igår kväll kände jag historiens vingslag. Jag träffade en av de få nu levande personer som har överlevt Auschwitz. Vi var många som kämpade mot tårarna. Efteråt blev det stående ovationer. Den person jag träffade var Emerich Roth, som kom och berättade för oss föräldrar i barnens skola. I morse träffade han barnen. Vi fick alla tillfälle att ställa frågor.
Efter att ha hört 88-åriga Emerich Roth berätta om allt som hände från att tyskarna tog honom (och de andra judarna i hans stad) och fram till att han hade återhämtat sig från sviterna (vilket inte var förrän 1950) tycker man att många andra problem framstår som futtiga. Inte minst framstår en del av de problem som debatteras intensivt i samhällsdebatten i dagens Sverige som utpräglade lyxproblem.
När mina tankar glider från Emerich Roths berättelse om hatets konsekvenser på 1940-talet till Maria Svelands senaste bok ”Hatet”, och konstaterar att jag själv är en av dem som porträtteras som hatare i boken, ja då känns det helt surrealistiskt.
En av de saker som fastnade hos mig var Emerichs svar på frågan han fick om huruvida han fick tillräckligt med sömn i Auschwitz. Han sa: ”Sömnen var det minsta problemet. I Auschwitz drömde jag vackra drömmar. Mardrömmarna kom efter kriget”.
En annan viktig sak Emerich sa var att han försöker få media intresserade av åtgärder som behöver vidtas för att ungdomar på glid i dagens Sverige inte ska sugas in i kretsar som ägnar sig åt hat, såsom nynazism. Emerich har kunskap om saken för han är socionom och har jobbat i decennier med ungdomar på glid. Han sa dock att media är helt ointresserade.
Ja, du läste rätt. När det VERKLIGEN gäller att stoppa eller förebygga hat i sin värsta form, alltså när vi ser en antydan till början i dagens Sverige på sådant som i Tyskland ledde fram till Tredje Riket, då är svenska medier HELT ointresserade.
Rättså förvånande mot bakgrund av dagens enorma mobilisering i media när det gäller näthat. Eller – kanske inte så förvånande, när man tänker efter, säger den som tappat förtroendet för media.
Emerich sa också att den allra viktigaste bakomliggande faktorn när det gäller pojkar som blir grymma (alltifrån att bli ”vanliga” mördare till att bli Hitler själv) är frånvaron av en pappa under barndomen.
Pär Ströms blogg 
torsdag, februari 21, 2013 kl. 11:06 e m |
Ja, pojkar som lämnas vind för våg skapar sina egna förvrängda mansroller, som i ‘Flugornas Herre’. Närvarande pappor och/eller manliga pedagoger är några av nycklarna till skapandet av en sund mansnorm och säkerställande av att pojkar lyckas i skolan. En annan nyckel är daglig idrott, så att spralliga pojkar får springa av sig innan det är dags att sitta still och lyssna. Antipluggkultur my ass!
tisdag, februari 26, 2013 kl. 7:32 e m |
Väldigt intressant och dra paralleller för mina tankar att media är bara intresserad av att belysa problemet men att aktivt göra åtgärder är av mindre intresse. Träffade en person ifrån Auschwitz och det berörde mig djup också. De få levande som kan berätta är värda att lyssna på vartenda ord dem har att säga… Dem vet vad hat är!
torsdag, mars 14, 2013 kl. 10:02 e m |
Jag tror absolut att du grät av hans berättelse. Jag undrar dock, för att citera dig själv, hur ”verkligen intresserad” du är av att ”förebygga hat i sin värsta form”. Ditt samarbete med Tanja Bergkvist till exempel, tyder en aning på motsatsen. Eller är hon så ”klok” att man kan överse lite med att hon länkar till och rebloggar en person som talar om ”en judisk konspiration” som ett allvarligt hot?
(Asch isch, nu blev jag blockad – igen!!!)
torsdag, mars 14, 2013 kl. 10:37 e m |
Ibland funderar jag på om historien kommer att återupprepas när förintelsen fallit i glömska. Människor lever för mycket i nuet och tar sällan lärdom av det förflutna.
Människor som drivs av hat skrämmer mig. Anna du är en av dessa.
lördag, april 20, 2013 kl. 6:50 f m |
Det är inte bara den judiska delen man skall komma ihåg. An den ryska befolkningen dog mellan 20 och 30 miljoner. Över 1,5 miljoner tyskar dog i läger utan mat och vatten efter kriget. Många miljoner tyskar dog för att de tvingades på flykt efter att kriget tagit slut. Man kan inte stirra sig blind på att förskräckliga saker hände en specifik grupp människor, bara för att de har en viss tillhörighet. Samma sak hände flera andra grupper och i mycket större skala.
Lidande är inte begränsat till en viss grupp.
torsdag, mars 28, 2013 kl. 8:42 e m |
GLAD PÅSK ❗ 🙄
lördag, april 20, 2013 kl. 6:45 f m |
Lägren var inte bara en sak som angår den judiska delen av befolkningen. Över 1,5 miljoner tyskar dog i konentrationläger, efter kriget, när Eisenhover tagit kontroll. Att visa på hela bilden är viktigt.
torsdag, april 25, 2013 kl. 5:17 f m |
Pär, Marcus Birro skriver en liten försvarskrönika åt dig här:
http://blogg.varldenidag.se/birros-blogg/feminismens-felsokning-av-fiender-fortsatter/
lördag, maj 11, 2013 kl. 9:47 f m |
Pär, hur kan jag komma i kontakt med dig? Jag har något jag vill kommunicera privat, och gärna anonymt till en början.
tisdag, oktober 8, 2013 kl. 12:56 e m |
Hej Pär,
Jag är intresserad av att plocka upp staffettpinnen i jämlikhetsdebatten där du lämnade den med genusnytt. Om du har tid så kontakta mig gärna på cervoy snabel-a hotmail.com så kan vi ta och inleda en diskussion om hur det här kan göras på bästa sätt.
Tack,
Daniel.
söndag, oktober 13, 2013 kl. 5:48 f m |
Hej!
Jag har läst det du har skrivit från och till under flera år.
Den här kommentaren har inget med artikeln att göra uran det är ett meddelande till dig som person.
Du är en bra människa som skriver mycket bra saker.
Du har mitt fulla stöd. Jag har aldrig tidigare kommenterat eller skrivit något till dig. Du ska dock veta att du finns i mina tankar och att du är en viktig spridare av information.
Fortsätta med det du gör!! Det du gör är viktigt och det du skriver spelar roll!
Med vänlig hälsning
ANONYM
torsdag, november 7, 2013 kl. 1:47 e m |
Du är min förebild. Jag har tjatat om detta i flera år nu. Verkar inte hända något med lika för alla…