Har feminismen nu även lagt under sig u-hjälp och bistånd? Det finns tecken på det. Inte nog med att Sida sedan en tid sänt TV-reklam som fokuserar på kvinnors utsatthet i tredje världen – nu kommer en satsning från den internationella hjälporganisationen Actionaid som innebär fullfjädrad mansdiskriminering (eller ska man kanske säga pojkdiskriminering).
”Bli fadder till en flicka”, utropat de hurtigt på sajten faddertillenflicka. Det är nämligen inte längre barnen i tredje världen som det är synd om – det är flickorna i tredje världen. Så politiskt korrekt. De små gossebarnen kan tydligen gärna hungra ihjäl eller sprängas i bitar som barnsoldater.
”I alla projekt och kampanjer har vi alltid störst fokus på att stödja fattiga och utsatta kvinnor och flickor […], säger Actionaid på sin sajt. De säger vidare: ”Flickors och kvinnors rättigheter måste prioriteras för att vi ska lyckas utrota fattigdom. Vi måste investera i flickor så att de får en utbildning och en möjlighet att lyckas ta sig ur fattigdomen. Vi menar att vi genom att hjälpa flickor hjälper hela samhället och framtida generationer.”
Nyligen skrev också Aftonbladet om en mindre organisation kallad ”Girlpower in Cambodia” som hjälper flickor i Kambodja. Inte pojkar. Så här skriver de på sin sajt som svar på frågan varför de enbart hjälper flickor: ”Hjälpbehovet är enormt i Kambodja; landet räknas till ett av de fattigaste i världen. Därför måste vi helt enkelt begränsa oss. Vårt lilla feministiska projekt försöker hjälpa till självhjälp: att ge flickorna bra engelskundervisning och utbildning för att de skall ha en chans att få ett bra arbete i framtiden.”
Det hela är ju fullständigt absurt. Svält och fattigdom, som ju är huvudproblemen i tredje världen, är väl om något ett mänskligt problem. En humanitär fråga. Hur kan man sänka sig så lågt som till att göra genuspolitik av detta? Det är smaklöst. Vad har de stackars småpojkarna gjort för ont för att inte omfattas av den rika världens hjälp? Utgör en sexårig pojke en del av det globala, onskefulla ”patriarkatet”, kanske?
Pär Ströms blogg 
måndag, juli 14, 2008 kl. 10:38 f m |
Men så här ser det ju ut i alla socialarbetarorganisationer idag, varför skulle dessa vara undantag? Personer utbildade i att hjälpa nödställda är idag utbildade att göra skillnad på människor och människor (kön, klass, etnicitet – det magiska mantrat). Det är ju kvinnorna som behöver hjälp, männen har det ju redan så bra. Det enda nya är att man inte längre säger hur utsatta kvinnor och barn är utan blivit såpass ärliga att man pratar om hur utsatta kvinnor och döttrar blivit (Man behöver nämligen inte dölja vad det handlar om längre när man redan har såpass mycket makt, denna förändring sker i alla politiska organisationer när man börjar få inflytande). Att pojkars situation i tredje världen förträngs är ungefär lika överraskande om att kvinnors sexbrott mot barn förträngs eller att rädda barnens TV-reklam mot barnmisshandel enbart omfattar manliga förövare eller att det uttryckligen står skrivet i jämställdhetslagen den är till för att gynna kvinnor eller att det betraktas som ett problem att pojkar dominerar högskolan medan det egentligen bara är bra att flickor gör det. Det är varken överraskande eller nytt, det är det nästa logiska steget i utvecklingen hos rörelsen när den fått tillräckligt mycket makt att inte längre tvingas hymla med vad den i grunden handlar om och alltid handlat om
Förtryck och hämnd
Orsaken man har fokus på kvinnor och män är inte att man bryr sig om kvinnor och män, orsaken man har fokus på kvinnor och män är illa dolt manshat (eget eller acceptans av andras manshat) på högsta nivåer av organisationen.
måndag, juli 14, 2008 kl. 11:31 f m |
VEB orsaken till denna fixering på män kontra kvinnor ligger djupare än så. Den moderna feminismen är inget annat än en subliminerad marxism där kampen mellan klasser har ersatts med kampen mellan kön. Det centrala i ideologin är dock inte att uppnå lika villkor för de grupper som ställs mot varandra utan kampen mellan dem i sig, därmed blir det helt omöjligt att sträva efter objektiv rättvisa utan den ideologiskt skolade måste identifiera sig med den ena sidan och kämpa för dess sak.
måndag, juli 14, 2008 kl. 4:20 e m |
skamligt!
måndag, juli 14, 2008 kl. 5:28 e m |
fast tittar man på microlånen och indien så vill ju inte percy barnevik (han sa de själv i tv angående projektet ”hand in hand”) ge några pengar till män då det visat sig att de inte betalar tillbaka. de slingrade sig och kom med ursäkter medans praktiskt taget alla kvinnor betalade enligt uppgjorda regler.
ser man på hur invandrarpojkar, från tredjevärldenkulturer, beter sig i sverige så skulle de verkligen behöva sig en feministisk uppsträckning och sluta bete sig som små högljudda gangsters som tar plats och är allmänt otrevliga. jag kan förstå att kvinnor är jävligt trötta på sånt och inte känner någon solidaritet.
och problemet är väl inte större än att män kan börja göra riktade hjälpinsatser till utsatta pojkar i tredjevärlden, vilket självklart aldrig kommer att hända.
måndag, juli 14, 2008 kl. 5:30 e m |
oj, det kom in en smiley där, det var menat som en paragraf!
måndag, juli 14, 2008 kl. 5:31 e m |
parentes menar jag. måste vara värmen 🙂
måndag, juli 14, 2008 kl. 6:20 e m |
Att prioritera mikrolån till de individer som är benägna att betala tillbaka, är något helt annat än att lära barn att man ska behandlas olika beroende på sitt kön, vilket är exakt vad tokfeministerna ägnar sig åt. Signaturen ”Populisten” har nästan helt rätt i att detta är en sublimerad marxism. Men det liknar faktiskt mera rasism eftersom den ”önskade” diskrimineringen bygger på skillnader i DNA snarare än skillnader i inkomst.
måndag, juli 14, 2008 kl. 6:35 e m |
Jag skrev ”behandlas olika” men menade ”värderas olika”. Att man behandlas olika beroende på kön är ju helt rätt i situationer som handlar om biologisk reproduktion, eftersom könen har olika reproduktionsorgan.
måndag, juli 14, 2008 kl. 6:41 e m |
Legomenon, vilken metod man har för att dela upp männskilgheten i olika grupper är av underordnad betydelse. Marxismen är tillämplig alldeles oavsett. I Zimbabwe (och även till viss del i Sydafrika) tillämpas ju just marxism utefter rasuppdelning.
Att endast låna ut till de som är benägna att betala tillbaka låter som en rätt självklar strategi för en bank som agerar komersiellt (vilket är tanken att mikrolångivarna ska göra).
måndag, juli 14, 2008 kl. 6:45 e m |
ja, men microlånen riktade sig specifikt till kvinnor, män fick inte låna (även om de hade kunnat betala tillbaka). en klar mansdiskriminering på ett sätt även om jag själv kan tycka att de där slashasarna inte förtjänar något annat; skitsnackare utan disciplin. det kanske är kvinnorna som blir tredje världens räddning..
måndag, juli 14, 2008 kl. 6:56 e m |
Visst är kvinnornas frigörelse tredje världens räddning. Kvinnornas frigörelse är en del av den allmänna frigörelse som tredje världen så väl behöver.
måndag, juli 14, 2008 kl. 9:04 e m |
Per!
Den typ av argumentation du kommer med har flitigt använts i rasistiska sammanhang, där man hävdat att det inte är nån idé att satsa pengar på att hjälpa svarta eftersom de var så mycket dummare i huvudet än vita. ”Det är ju bara att se på fakta – svarta klarar inte en normal skolgång, missköter sig och är överrepresenterade i fängelserna”, typ.
Du använder samma typ av tänkande men utifrån ett sexistiskt perspektiv, vilket inte gör logiken särskilt mycket bättre.
Visst behöver kvinnorna i tredje världen frigöras, stöd och hjälp. Men det behöver männen också.
måndag, juli 14, 2008 kl. 9:29 e m |
Svar till Populisten:
”VEB orsaken till denna fixering på män kontra kvinnor ligger djupare än så. Den moderna feminismen är inget annat än en subliminerad marxism där kampen mellan klasser har ersatts med kampen mellan kön.”
Jag är väl medveten om detta, har skrivit flera inlägg här om just politisk korrekthet (du är väl medveten om att politisk korrekthet är folkmun för kulturell marxism?) Kampen mellan klasser har dock inte ersatts, det är feminismen som säger att kön är en klass.
”Det centrala i ideologin är dock inte att uppnå lika villkor för de grupper som ställs mot varandra utan kampen mellan dem i sig”
Där har du fel, det centrala i ideologin är att den grupp som utmålas som förtryckt skall dominera, förtrycka och diskriminera den som betraktas som förtryckare. Marxister är inte intresserade av klasskamp längre än nödvändigt (även om de ofta pratar om just detta) vad de är intresserade av är att ta makten. Deras ideologi säger de skall säga vad än de behöver säga för att ta makten. Detta var Lenins idé.
”därmed blir det helt omöjligt att sträva efter objektiv rättvisa utan den ideologiskt skolade måste identifiera sig med den ena sidan och kämpa för dess sak.”
Ingen kamp är till för att vara för evigt, när man kämpar är det alltid för att vinna. Skillnaden mellan marxister och andra är att marxister låtsas inte vilja vinna (de låtsas eftersträva att inte behövas, något som såklart aldrig inträffar i verkligheten) medan de tar makten över precis alla institutioner och utsätter folk för värsta sortens förtryck (bestämmer vad e skall tycka, säga och välja) som existerar, detta med ursäkten att de måste göra det för att skydda folk den fria viljans förtryck.
Vad som officiellt brukar kallas strukturer.
måndag, juli 14, 2008 kl. 9:47 e m |
VEB, jag befarar att vi är på väg bort från huvudämnet. Dessutom tycker vi så pass lika i grundfrågan att vi kanske borde ägna oss åt att debatera med andra. Emellertid så har jag en betydligt dystrare bild av marxismen än du. Visst är det utlovade målet att den ena gruppen ska segra och att det ska vara evig frid och fröjd efter det, men det är min åsikt att det finns ett djupare lager än så. I djupet av sig själv definieras marxismen som jag ser det av radikalism. Det centrala är alltså att ändra på saker. Så vad händer om man har fått det dithän som man ville ha det från början? Jo man måste hitta nya saker att ändra på, det ligger nämligen helt inbygt i tankesystemet. När Stalin hade full makt och full kontroll avtog inte utrensningarna utan ökade; det måste finnas fiender (alltid) annars funkade inte världsbilden.
För den mer sansade vänsterrörelsen i västeuropa har klasskamp blivit alltmer långsökt att ägna sig åt i takt med att samhället plattats ut. Således måste nya kamper skapas i enlighet med denna radikalismens inre logik. Feminismen och den radikala miljörörelsen (där miljömässigt renläriga ställs mot alla andra) har blivit svaret. För mig är det radikalismens verkliga förbannelse detta att det aldrig kan ta slut.
måndag, juli 14, 2008 kl. 9:50 e m |
legomenon:
” “Populisten” har nästan helt rätt i att detta är en sublimerad marxism. Men det liknar faktiskt mera rasism eftersom den “önskade” diskrimineringen bygger på skillnader i DNA snarare än skillnader i inkomst.”
Populisten har halva sanningen. Det handlar om kulturell marxism eller som det oftare kallas politisk korrekthet. Den innebär dubbel diskriminering på basis av DNA. Såväl kön (sexism) som etnicitet (rasism) skall då ses som valid orsak till negativ särbehandling. Det liknar alltså inte bara rasism, det ÄR rasism. Detta under påbudet att minoriteter inte kan vara den som diskriminerar. Så det dåliga beteende från invandrarpojkar som ”Per” pratar om ovan är något som feminismen inte bekämpar, utan tvärtom uppmuntrar i högsta grad. Ideologin kan sammanfattas som följer:
Majoriteter kan inte under några som helst omständigheter förtryckas.
måndag, juli 14, 2008 kl. 10:31 e m |
”VEB, jag befarar att vi är på väg bort från huvudämnet. Dessutom tycker vi så pass lika i grundfrågan att vi kanske borde ägna oss åt att debatera med andra.”
Att ha liknande åsikter är ingen orsak att inte debattera, tvärtom det är exakt så feminister gör. Debatterar med varandra och kommer fram till konsensus som de sedan för ut till omvärlden som postmoderna fakta. Skillnaden är att våra debatter präglas av intresse för faktiska verkligheten, även om jag börjar undra om det ens går att besegra en fuskande lögnaktig motståndare med rent spel och sanning.
”Emellertid så har jag en betydligt dystrare bild av marxismen än du. Visst är det utlovade målet att den ena gruppen ska segra och att det ska vara evig frid och fröjd efter det, men det är min åsikt att det finns ett djupare lager än så. I djupet av sig själv definieras marxismen som jag ser det av radikalism.”
Radikalism är som jag ser det bara ett annat namn för marxism. Lycka till att hitta radikaler som inte är marxister, det finns inte. Vi pratar om en rörelse vars överlägset främsta kännetecken är att man skapar nya namn åt sig själv hela tiden för att slippa ta orsak-verkan ansvar för elände man ställt till med i ”kampens” namn.
”Det centrala är alltså att ändra på saker.”
Där håller jag inte med. Man vill inte ändra på saker, det är vad man säger till ”nyttiga idioter” för att få dem att göra som man säger. Det riktigt centrala är att ta makten genom att inbilla folk man vill ändra på saker. Vad man vill är tvinga ner alla andra till samma nivå som en själv genom att sätta begränsningar på dem det går bättre för. Det är inte att ändra på saker, det är att vara så konservativ att landets utveckling stannar. Vilket råkar vara det som empiri visat inträffar också.
”Så vad händer om man har fått det dithän som man ville ha det från början? Jo man måste hitta nya saker att ändra på, det ligger nämligen helt inbygt i tankesystemet.”
Nej, när man fått det dithän man ville eftersträvar man Status Quo genom politiskt och kulturellt förtryck. Du måste titta på faktiska verkligheten, länder som Kina, Sovjet och Kambodja handlade aldrig om förändring. De handlade om att ändra enbart en sak: Vem som bestämde. Allt annat blev mer konservativt än någonsin.
”När Stalin hade full makt och full kontroll avtog inte utrensningarna utan ökade; det måste finnas fiender (alltid) annars funkade inte världsbilden.”
Stalin utrensade inte för att ändra på saker. Stalin utrensade för att förhindra förändring. Stalin ansåg Sovjet var exakt som det skall vara (Precis som Castro ansett om Kuba) största skillnaden mellan Kuba och Sovjet är att Stalin inte var nöjd med att Sovjet var perfekt, han ville göra hela världen lika perfekt. Problemet var att Stalin behövde tid att skapa sin luftburna armé medan Hitler upptäckt att det effektivaste vapnet för att pacificera länder inte var fallskärmsjägare utan stridsvagnar. Castro ansåg Kuba redan var perfekt, allt han gjorde handlade om att undvika utländskt inflytande ändrade på någonting.
”För den mer sansade vänsterrörelsen i västeuropa har klasskamp blivit alltmer långsökt att ägna sig åt i takt med att samhället plattats ut. Således måste nya kamper skapas i enlighet med denna radikalismens inre logik.”
Jag tycker du köper för mycket av radikalismens egna påståenden. Vad vi kan se när radikaler verkligen får inflytande är inte förändring. Vad vi kan se är regler som är till för att förhindra förändring. Förändringsbudskapet är vad vi får av radikaler när de INTE har makt. Radikaler när de väl har makt förespråkar allt som förhindrar utveckling. Detta är avsiktligt, enligt vittnesmål från flera fd kgb/gru officerare är radikalismen i sig en mem skapad som ett vapen mot väst.
”Feminismen och den radikala miljörörelsen (där miljömässigt renläriga ställs mot alla andra) har blivit svaret. För mig är det radikalismens verkliga förbannelse detta att det aldrig kan ta slut”
Miljörörelsen är idag enligt en av greenpeaces fd grundare som intervjuades av illusionisterna Penn & Teller på deras program Bullshit! inget annat än radikalismens pengako. Man väljer att låtsas stödja kvinnor och träd helt enkelt för att färre människor skänker pengar till ”kampen mot USA-imperialismen” (som är vad de vanligen kallar all västerländsk kultur för övrigt) än som skänker pengar till rädda regnskogen.
Jag tycker du har mycket vettiga synpunkter men jag tror du lyssnar för mycket på en fiende vars grundtes alltid varit att lögner är politiska hjälpmedel för att föra motståndaren bakom ljuset – inget annat. Om du vill veta vad Marxismen är så bedöm inte vad den säger när den saknar makt. Bedöm hur det ser ut när den har makten. Alla marxistiskt styrda länder har haft extremt konservativ politik.
måndag, juli 14, 2008 kl. 11:17 e m |
Det är sent så jag nöjer mig med en sak.
”Lycka till att hitta radikaler som inte är marxister”
Liberaler.
tisdag, juli 15, 2008 kl. 12:16 f m |
Till populisten:
”Liberaler”
De som idag kallar sig liberaler ÄR marxister, de förespråkar inte liberala ideal, de förespråkar kulturell marxism, dvs samma sak som den politiska varianten med skillnaden att styrmekanismerna är i underhållning och utbildning, inte i polis och militär.
tisdag, juli 15, 2008 kl. 6:47 f m |
Citat:
problemet är väl inte större än att män kan börja göra riktade hjälpinsatser till utsatta pojkar i tredjevärlden, vilket självklart aldrig kommer att hända. – Slut citat!
Vilken normalt funtad man skulle våga sig på något sådant?… inte jag i alla fall! Jag kan lätt förställa mig, hur världens samlade feministorganisationer, fullständigt krossar den stackars man som försöker något liknande!
tisdag, juli 15, 2008 kl. 8:35 f m |
När det gäller microlån för enbart kvinnor så har denna företeelse funnits länge redan i sverige
http://www.almi.se
Det är naturligtvis inte så konstigt att feministiska projekt börjar dyka upp utomlands. Någonstans ska ju alla pengar de fått spenderas.
http://www.metro.se/se/article/2007/04/10/17/5403-48/index.xml
Om man sedan granskar lite noggrant på vilket sätt dessa utlandsbistånd verkligen placeras, så ser man att det går åt til nöjesresor och cafebesök. Precis som hemma i sverige alltså. Men nu blir det vsårare att kontrollera insatserna.
Detta är bara en naturlig utveckling av en ekonomisk industri. Det handlar om att växa och ta marknadsandelar.
tisdag, juli 15, 2008 kl. 8:38 f m |
Framtidsutsikter eller dagens realitet ?
http://www.yakida.se/teori.html
tisdag, juli 15, 2008 kl. 9:46 f m |
”Vilken normalt funtad man skulle våga sig på något sådant?… inte jag i alla fall! Jag kan lätt förställa mig, hur världens samlade feministorganisationer, fullständigt krossar den stackars man som försöker något liknande!”
precis, och så blir det som det blir. män – vår tids kärringar, vågar ingenting och vill ingenting. sorgligt.
måndag, juli 21, 2008 kl. 11:26 e m |
Nu har Fi publicerat en rapport från en hjälparbetare i Afghanistan. Hon jobbar för ActionAid och hjälper bara kvinnor:
http://www.feministisktinitiativ.se/artiklar.php?show=720
Hon berättar att det är svårt för kvinnorna för många av dom är änkor efter männen som har stupat i krig, eller så är deras män svårt skadade och kan inte försörja dom. Dom unga flickorna har ofta inte fått gå i skolan eftersom deras pappor dött i krigen och då måste dom hjälpa till med familjens försörjning eller ta hand om småsyskonen.
En kvinna vädjar till den här kvinnan från ActionAid: ”Om ni skickar pengar, mat eller annan hjälp, ge det inte till männen utan ge det direkt till oss, då går det till dem som behöver det mest”.
Avslutningsklämmen är att 70% av världens fattiga är kvinnor. Ja, dom fattiga männen har väl till stor del skjutits av. Att bara hjälpa fattiga kvinnor för att det finns fler fattiga kvinnor är så otroligt svinigt, tycker jag.
tisdag, juli 22, 2008 kl. 11:36 e m |
”Avslutningsklämmen är att 70% av världens fattiga är kvinnor”
Och den siffran kommer att öka i takt med att deras organisation håller fattiga kvinnor vid liv medan de ignorerar fattiga män.
onsdag, juli 23, 2008 kl. 9:13 e m |
”Vi gör pojkar av män”?
Du kanske har missat den TVreklamen?
Det finns redan kampanjer för att rädda barnsoldater (pojkar).
I många av dessa länder får flickor inte tex gå i skolan. De får inte hälften så många chanser som pojkarna får. Fattiga flickor ligger alltid lägre på den hierarkiska skalan än fattiga pojkar.
Ibland är du bara jävligt löjlig.
onsdag, juli 23, 2008 kl. 10:17 e m |
Mia:
”Det finns redan kampanjer för att rädda barnsoldater (pojkar).”
Barnsoldater är barn, inte män. Kvinnor och barn skall gynnas, män skall dränkas, vilket bokstavligen uppfylldes 1912
”I många av dessa länder får flickor inte tex gå i skolan. De får inte hälften så många chanser som pojkarna får.”
De chanser som pojkarna får i teorin är inte så mycket värda när de är döda i praktiken. Skrivbordskonstruktioner som talar om hur bra det är att vara pojke är inte så mycket värda för ruttnande lik.
”Fattiga flickor ligger alltid lägre på den hierarkiska skalan än fattiga pojkar.”
Så trevligt påstående. Det måste vara därför kvinnor från tredje klass på Titanic hade 41% större sannolikhet att överleva än män från första klass. För det vet vi alla att vad som visar vem som ligger högst på den hierarkiska skalan är vem man offrar livet på först. Det är såklart likadant i en modern armé. Det är meniga soldater som ligger högst på den hierarkiska skalan medan generaler är minst värda av alla. Att man offras visar ju överordning, iaf om feministerna själv får bestämma.
fredag, augusti 29, 2008 kl. 10:10 e m |
Nu går den där annonsen i kontaktfönstret i msn. Antar att den även finns på deras hemsida.. Pinsamt!