Idag skriver Expressen gigantiskt, över hela sin löpsedel: ”Varannan kvinna drabbas av hjärtsjukdom”. Sedan följer en en ingress som inleds: ”Varje dag dör 50 kvinnor av hjärt-kärlsjukdomar. Menmånga av dem skulle kunna räddas. Enligt nya siffror från socialstyrelsen skulle minst sex av tio hjärtinfarkter kunna förebyggas.” Artikeln finns här.
Man undrar vad detta kraftiga fokus på kvinnor beror på. Hjärtsjukdomar drabbar förvisso kvinnor men är mest ett problem för män. Så här skrev 15 kardiologer (hjärtläkare) nyligen på DN Debatt: “Under 2005 dog 1.604 män och kvinnor före sin 65-årsdag i hjärtinfarkt. Av dessa var 1.282, eller 80 procent, män”. Notera: 80 procent män. I Expressens värld, däremot, är hjärt-kärlsjukdomar en kvinnofråga.
Intressant fenomen. Man undrar hur den journalistiska analysen som lett fram till det här resultatet ser ut. Vilka är bevekelsegrunderna för vinklingen?
För övrigt vill jag pusha för den utomordentliga bloggen Genusperspektiv, som tar upp konstiga vinklingar i svensk genusdebatt. Flera intressanta inlägg bara idag. Och ladda gärna hem min bok Mansförtryck och kvinnovälde gratis.
Pär Ströms blogg 
måndag, mars 10, 2008 kl. 3:39 e m |
Kolla in den här artikeln:
”Medelåldersmän – ni är fan tragiska!”
http://www.aftonbladet.se/punktse/natkronikan/article1978093.ab
Jaha, varför kan inte vältränade unga kvinnor spöa upp slynglar
som är otrevliga då?
Varför ska ”gubbslem” som kanske dessutom är otränade slöa och feta
riskera livet?
Girl power!
Det finns en forumtråd också.
Kan rubriken vara intierad av Sveriges enda (självutnämnda) jämställdhetssektion på en tidning:
“Aftonbladet Kvinna”
“Saknar svenska medelålders män civilkurage?”
http://forum.aftonbladet.se/thread.jspa?threadID=15258
Min motfråga: Hur är det med medelålders svenska kvinnors civilkurage?
Jag antar att min fråga är felställd. Behöver dom ens ha civilkurage?
måndag, mars 10, 2008 kl. 4:35 e m |
det är tråkigt när tidningarna viklar det på detta sätt värkligen, eftersom det blir felläst. jag tror inte att det i första hand handlar om genusperspektiv i detta fall eller att det är mer kvinnor en män som drabbas av hjärtinfarkt. det är en kvällstiding och de vilkar alltid saker och ting till sin fördel. där emot är det så att man många gånger inom sjukvården ”missar” kvinnorna trots att man vet om att vi inte har samma symtom som männen. vi har ofta symtom som magvärk, huvudvärk eller andra symtom som inte koplas till hjärtinfarkt eller så har vi inte lika hög grad av smärta som mannen har. så detta har egentligen ingen ting med manligt eller kvinnligt eller för den delen feministdebaten att göra. utan rubrikerna handlar om att tidningen vill sälja lösnummer helt änkelt. för inte skullr väl någon läsa tidingen om det stod, läkarna har svårt att se hjärtinfarkter på kvinnor på grund av anorlunda symtom mot männen. suck tråkigt.
måndag, mars 10, 2008 kl. 4:54 e m |
Den feministiska varbölden ger sig återigen till känna i media. Enligt gammalt känt mönster; genustanternas ideologiska dogm: Kvinnor är offer, och män är förövare.
måndag, mars 10, 2008 kl. 5:04 e m |
Hittade en intressant inslag, tänkte att det e nåt för dig.
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/utrikes/article2005162.ab
Antagligen inget nytt för dig men man vet aldrig
måndag, mars 10, 2008 kl. 5:53 e m |
Visst är det som du säger Feministtjejen, Expressen ska sälja lösnummer.
Då vinklar det detta ämne, ja så det kviiiiider om det.
Man bara undrar om inte murveln bakom artikeln blev högröd i ansiktet när han skrev det.
Visst blir man förbannad. Sen svenssons som läser detta ibland okritiskt
ja vilken attityd får de, när artikel på artikel är vinklad (åt ett håll).
Till slut tror de det är sanning (bara man repeterar det tillräcklig mycket).
Likaså det där med överfall av kvinnor, trots att det är ca 5 gånger större risk för en man att gå ute sent, så tydligen säljer det bättre att vinkla det
som om kvinnor enbart är villebråd om kvällen.
Men, det säljer tydligen.
Lite tillspetsat, så skulle det var säkrare om min flickvän gick ut en kväll
istället för en själv, som sagt risken att bli nerslagen är för mej 5 gånger större.
måndag, mars 10, 2008 kl. 6:12 e m |
ang Mannens inlägg
Den där artikeln kan samanfattas med två punkter
1Vi män är också människor och precis som kvinnor är vi unika. Män kan också vara blyga, rädda, känsliga, mjuka, osäkra och försiktiga. Styrkan är dessutom väldigt inviduell, det finns starka män och det finns svaga. Det är något som kvinnor i alla tider har kommit undan med. En kvinna blir inte mer okvinnlig för att hon är blyg, osäker, svag eller rent av rädd.
Bara för att en kvinna vågar ingripa så blir männen ynkryggar.
Sanningen är tyvärr den att kvinnor inte vill ha jämställda och fria män. Dom vill ha män som lever upp till den klassiska mansrollen. Stor, stark, orädd och tålig. Som man ska du tåla allt. Du ska offra dig för kvinnor, tåla våld och psykisk misshandel av kvinnor.
Det är helt okej om en kvinna gråter när hon får en örfil, men om en man gör det så är det patetiskt. Att kalla en kvinna för hora eller luder är kränkande och får gärna följas av krokodiltårar från offret. Men riktiga män gråter inte när dom blir kallade för fula saker
2 Risken att bli utsatt för ett brott är större om man är man.
En man tar en betydligt större risk om han försöker avstyra ett bråk än vad en kvinna gör.
Att aldrig slå en kvinna är något som dom allra flesta män är hjärntvättade med. Att däremot slå, sparka, sticka eller skjuta en man är för många helt okej.
I höstas blev 16 årige Ricardo Campogiani i hjälsparkad av några jämnåriga killar.
Hur stor risk är det att det skulle kunna hände en kvinna? Hur många killar /män skulle kunna stå och sparka på en liggande kvinna? Hur många vittnen skulle stå och se på utan att ingripa om en kvinna blir misshandlad på det sättet?
Det är betydligt säkrare för en kvinna att ingripa när något händer. Kvinnor upplevs som mindre hotande och är fredade just för att dom är kvinnor
måndag, mars 10, 2008 kl. 6:39 e m |
erik 4: självklart allt som handlar om kvinnor och män och sex säljer ska man överleva som tidning så är det det man skriver om vara sig det är sant eller falskt.
Marsian: det finns inget vakrare eller sexigare om man så vill än en kille som vågar gråta. som vågar vissa vad de känner, jag tror du dessvärre har lysnat lite för mycket på medias idial om män det är inte alltid så att inte våga gråta är det som är bäst.
däremot kan jag nog hålla med om att det är större risk för er killar att gå ut om nätterna ensamma, men kanske inte bara av den anledningen av att ni är killar och blir nerslagna av andra killar. utan för att ni till naturen tar större risker. många gånger väljer vi kvinnor att inte lämna varandra att alltid se till att vi hamnar i en taxi eller om vi inte kan göra det själva så är det alltid någon av polarna som hjälper till.
att det skulle vara säkrare för en kvinna att ingripa vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om, i alla fall inte på det sättet som jag tror att du menar, däremot är det nog så att vi gör det på olika sätt och då vi inte i första han klampar in och ställer oss i mellan eller något liknande utan kanske tar upp mobilen och ringer till polisen eller liknade så är vi mer skyddade.
måndag, mars 10, 2008 kl. 7:27 e m |
Jag kan inte förstå varför denna rubrik är så upprörande. Får nyheter inte får rikta sig mot olika målgrupper?
Många kvinnor är intresserade av att läsa om detta ämne. Skulle det vara fel? Ska tidningar inte få skriva om kvinnors hjärtsjukdomar för att män också drabbas av hjärtsjukdom?
Jag skulle inte bli upprörd om det hade stått om mäns hjärtsjukdom heller.
måndag, mars 10, 2008 kl. 7:37 e m |
Massmedia är en spegelbild av folket. Massmedia levererar det som folket vill ha eftersom folket är en förutsättning för dess existens.
måndag, mars 10, 2008 kl. 8:44 e m |
Kvinnor är genetiskt programmerade till att spela offer. Biologiskt sett så vinner de fler fördelar än män på den strategin.
måndag, mars 10, 2008 kl. 10:16 e m |
”Det är betydligt säkrare för en kvinna att ingripa när något händer. Kvinnor upplevs som mindre hotande och är fredade just för att dom är kvinnor”. Helt rätt Marsian. Jag skulle inte själv ingripa i en sån situation. Jag betalar (en jävla massa) skatt och tänker inte leva upp till någon mansroll och smiter undan på precis samma sätt som kvinnor gjort genom historien. Det där stora, starka och tåliga mansidealet är bara ett sätt att hålla män på mattan och förslava oss för olika syften; allt från att göra militärtjänst till att rulla ut röda matta och betala notan för bortskämda kvinnor. Den dagen man förstått det sambandet blir det betydligt mycket enklare att förhålla sig till verkligheten + att det är rätt kul att vara ”kärring” lite då och då..
måndag, mars 10, 2008 kl. 10:41 e m |
Fördelningen av dödsfall mellan könen är intressant, eftersom den är densamma fast tvärtom i fråga om dödsfall av parternvåld – 16 kvinnor och 4 män varje år.
Man kan väl inte direkt vänta sig att kvällspressen därför skulle sätta större fokus på den för partnervåld mindre utsatta gruppen, såsom de gör med hjärtsjukdomar, men man kunde ändå vänta sig att för jämställdhet engagerade feminister (t. ex. ovan) skulle inrikta sig särskilt på den grupp som på grund av mindre storlek historiskt försummats och lämnats utan hjälp, men icke …
Så här skulle hanteringen av kvinnors hjärtfel se ut om den behandlades på samma sätt som partnermisshandel mot män:
– Inga mediciner skulle utvecklas för kvinnor och tanken på att de skulle fungera på båda könen skulle inte ens nämnas.
– Inga statliga studier skulle göras om kvinnors hjärtfel eller ens behandla hjärtfel som något som kan drabba kvinnor.
– Den som nämnde kvinnors hjärtfel skulle anklagas för att vara manshatare, som vill förringa mäns hjärtproblem, av akademiker och folkvalda politiker.
– JämO skulle säga att de kvinnor som drabbas av hjärtproblem är ”försvinnande få i jämförelse” och angripa den som försöker få balans i debatten.
– Inga ambulanser alls skulle skickas till kvinnor som klagar på hjärtproblem. (Jfr avsaknad av mansjourer för misshandlade män.)
– Vetenskapliga arbeten med (påstådd) inriktning mot jämställdhet och med statligt stöd därför skulle aktivt förneka att kvinnor kan ha hjärtproblem.
– Folkvalda politiker skulle avfärda kvinnors hjärtproblem genom att hänvisa till att kvinnor är mer tåliga, med syftning på att de t. ex. lever längre och klarar av att föda barn.
– Osv.
måndag, mars 10, 2008 kl. 10:49 e m |
Den krönika som Mannen länkar till är intressant eftersom den visar på en anledning till att män utövar (och drabbas av) mer våld, nämligen att kvinnor delegerar våldsutövningen (och farliga situationer ö h t) till män och har makt att göra det med bl a de härskartekniker som används där.
– De män som inte tar hand om de farliga situationer som kvinnor vill slippa blir kallade tragiska, för att nu inte peka på de vidare konsekvenserna av att inte vara lydig och undergiven mot kvinnor.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 2:59 f m |
“Saknar svenska medelålders män civilkurage?”
Vilken hycklarfråga. Varför skulle medelålders svenska män slösa sin civilkurage på kvinnor som tycker de är gubbslem i alla andra situationer och snackar skit om dem dagligen? Det har blivit något löjligt naivt över de svenska kvinnor i media som först gör allt de kan för att män skall bli ursäkta grekiskan ”fjollor” och sedan när männen är fjollor klaga på att de inte beter sig som riktiga män när de behövs.
Jag är man, jag saknar inte civilkurage, jag saknar motivation. Vad skall jag riskera mig för? För att hon är kvinna? Nej det vore ju sexism.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 8:14 f m |
VEB: Du har förståss rätt i att det är frågan om hyckleri. Det är dock stor skillnad mellan den överväldigande majoriteten riktiga kvinnor, och den enligt standard verklighetsförnekande feminististen.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 8:47 f m |
Som vanligt underbart skrivet av VEB!
tisdag, mars 11, 2008 kl. 8:48 f m |
ni får väl bli politiska (inte nödvändigtvis praktiserande) bögar pga. att rättsosäkerheten är för stor i (köns)umgänget med kvinnor – omvänd bevisbörda vid påstådd våldtäkt osv – och bekvämt trippa iväg när det täcka könet kräver uppoffringar av en ”riktig” man.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 11:12 f m |
Jag visar gärna civilkurage mot kvinnor som jag tycker förtjänar det men okända kvinnor har ingen som helst rätt att få beskydd från mig för att de är kvinnor (det vore för övrigt enl. gällande feministisk teori sexism för jag beskyddar inte okända män heller, det är polisens jobb). Det handlar inte om civilkurage, det handlar om feminister som vill ha kvar mäns beskyddande av kvinnor när det passar och sedan kasta bort männen efteråt som en trasig skiftnyckel. Det handlar om att de inte fattar enkel logik, man belönar vad man vill ha mer av, man bestraffar det man vill ha mindre av. Många feminister belönar exakt vad de kritiserar och bestraffar vad de säger sig önska se mer av.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 2:48 e m |
VEB:
Och hur blir samhället om vi (män&kvinnor) inte hjälper okända i nöd utan går förbi och blundar? Ska storebror staten fixa allt?
tisdag, mars 11, 2008 kl. 3:13 e m |
Förmodligen är det väl pga av att hjärtproblem bland män är ett väldigt välkänt fenomen samtidigt som det fortfarande finns många som tror att de just BARA drabbar män.
Poängen med löpsedeln är knappast att hjärtproblem bara/mest händer kvinnor, utan mer att det faktiskt händer kvinnor och dessutom i stora antal.
Det var inte många år sen allmänheten levde under tron att hjärtattacker uteslutande hände män. Men det kanske du har glömt?
tisdag, mars 11, 2008 kl. 4:16 e m |
Kommentar till Mia,
Hon skrev: ”Det var inte många år sen allmänheten levde under tron att hjärtattacker uteslutande hände män. Men det kanske du har glömt?”
Det var ca 30 år sedan det förekom den uppfattningen, inte bara några år sedan.
På 80 talet påtalades det, på 90 talet gjordes på de flesta kardiologiska klinikerna en kartläggning om skillander mellan kvinnor och män och de följdes även upp genusvis. Och kan någon ha missat den senaste kalkonrapporteringen i de flesta media och Tv serien av Solveig Tärnström om kvinnors hjärtbesvär? Som dansat runt i medierna i en månad.
Expressen, vill sälja lösnummer till oroliga kvinnor.
Eller har Expressen varit avskuren från omvärden den sista tiden?
tisdag, mars 11, 2008 kl. 6:17 e m |
Erik4:
Jag tror inte att kvinnor i allmänhet de senaste 30-åren har vetat att symptomen på hjärtinfrakt inte är de klassiska bröstsmärtorna – om du är kvinna. Själv hade jag inte känt till detta om inte media skrivit om det (det var väl ca 5-10 år sedan jag fick kännedom).
Jag tycker att det är jättebra att kvinnors hjärtproblematik belyses och forskas kring. Liksom dito för män.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 8:27 e m |
Män & Kvinnor:
Svaret på din fråga är väldigt enkelt, om män slutar hjälpa okända kvinnor så blir samhället för kvinnor exakt som det redan är och alltid varit när rollerna varit ombytta dvs det blir mer jämställt (vilket ju är vad feministerna säger vi skall vara). Ridderlighetsregeln har aldrig gällt män så där blir det ingen skillnad, män har alltid fått klara sig själva. Skillnaden blir att män inte hjälper okända kvinnor för att de är kvinnor. Dvs kvinnorna får – precis som männen – ta ansvar och klara sig själva.
Problemet är att många män så snart de inser jämställdhet innebär de skall behandla okända kvinnor som de vanligen behandlar okända män slår bakut. När det är en okänd man så dömer män i domstolar honom utan problem, när det är en okänd kvinna däremot letar de ursäkter för brottet. Detta är vad chauvinistiska män och feministiska kvinnor har gemensamt, bägge vill ge kvinnor fördelar för att de är kvinnor och sedan hitta på ett sätt att kalla det jämställdhet.
Det är bara att titta på skolsystemet, när majoriteten av dem med höga betyg är pojkar säger man lärarna diskriminerar flickor. När majoriteten av dem med höga betyg är flickor säger man flickor är duktigare än pojkar. Det är som sagt bara hyckleri, bakom alltihop ligger samma ridderliga önskan att ge kvinnor skydd, fördelar, kompensation. Men kompenserar man kvinnor i ett jämställt samhälle så blir det uppenbara resultatet att män blir förlorare.
Vilket både ridderliga chauvinistiska män och feministiska kvinnor struntar helt i.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 8:37 e m |
AnnaS, jag förstår att kvinnor i gemen inte vetat om det i 30 år, den debatten som var för var ca 10 år sedan missade nog få, liksom den senaste och det är den senaste som jag syftade på, när expressen gör en
”surprisesurprice big news” av en sak, reportern har ju själv gogglat ihop storyn, han var ju så hederlig att han skrev att han refererade till vad kardiologen sagt på hemsidan.
Men det kvinnor fått veta i 30 år, en del med rätt en del orätt, att det är genrellt synd om kvinnorna, i könsmaktsordningens ideologi så kommer
Antonia Axsson Mörner efter sista man på stegen, eftersom hon är kvinna.
Varför jag reagerar på att kvinnor indoktrinerats i 30 år så mycket att många känner sig som offer.
Dels går vissa i taket när män som ” har priviliegier” och är ”förövare” i könsmaktsordningens filosofi, har mage att påpeka att de kan vara drabbade.
I det perspektivet är denna arrtikel bara en i raden av alla andra.
tisdag, mars 11, 2008 kl. 10:04 e m |
Erik4:
Håller med dig om att den offer-roll som tillskrivs kvinnor inte är bra. Men, att det därför skulle vara fel att skriva om kvinnors hjärtproblem tycker jag inte.
Det skrivs en hel del om prostatacancer i media också. Tror du det beror på att samhället ser män som offer?
tisdag, mars 11, 2008 kl. 10:10 e m |
VEB:
Sedan när blev det en ”sanning” att:
– kvinnor inte har civilkurage?
– enbart män hjälper kvinnor?
tisdag, mars 11, 2008 kl. 11:10 e m |
AnnaS, visst, i sak är det rätt att belysa saker, även typ hjärtproblem som är specifikt för kvinnor.
Det för min del denna gång med Solveig Tärnström i spetsen o c/o drev igång vart för mycket för mej, så det blev helt ”anti” så att säga.
Sen det där med prostatacancer ja det har haft sitt genombrott, jag tror i det fallet det var tack vare ett par gamla ”arga” gubbar som gick ut i media. Ärendet har ju varit lite tabubelagt inte minst bland män själva eller främst skulle jag tro. Nu är nog det en generationsfråga, bland den äldre generationen fick ju fruarna tjata karln till doktorn och kanske när besvären var påtagliga och doktorbesöket vart ett faktum, kanske det var för sent…
Skulle det framgent ”tjatas” om prostatcancer så tror jag man får se det som en reaktion på känslan (rätt eller fel) att den sjukdomen inte belysts tillräckligt visavi bröstcancer.
Sen, visst måste framledes män ta del av jämställdhets arbete/debatt om de vill ha snabbare förändring, en tystnad, eller allmänt gnäll utan eget bidrag (kan vara en enkel insändare eller samtal med sin politiker) eller
”bara” ett glatt påhejande av andra systrar och bröder räcker dåligt.
Det jag själv varit insatt i vårdndsfrågor, ja, där är jag ganska trött på
män som ”surfar” i livet, de kör sitt livs race (ihop med partner), ser inga problem med traditionell könsuppdelning, sen vid en separation och ev. vårdnadstvist, ja då går de i taket, ja det är så dags då.
Med om inte gråten i halsen så paniken (fullt förståeligt iofs.) kommer de till vi som kanske gått en runda eller två.
Ett barn behöver båda föräldrarna, men till de män som helt överlåter
föräldraförsäkringen till partnern säger jag:
Du!, glöm det där med växelvist boende, på nån annan planet kanske.
Nu kom jag en bit från dagens ämne, jag stoppar här.
mvh
onsdag, mars 12, 2008 kl. 8:52 f m |
Män & kvinnor:
Det handlar inte om civilkurage från början det handlar om ridderlighet (Chivalry) till motsatt kön. Sant att kvinnor saknar ridderlighet till män har det alltid varit så det är ingen nyhet. Medan män bryr sig om kvinnor generellt så bryr sig kvinnor inte om män generellt, kvinnor bryr sig om vissa specifika män och sedan bryr de sig om kvinnor generellt. Därmed är det alltid någon som bryr sig om kvinnor medan män generellt måste klara sig själva. Detta har effekt på hela samhället. Inte minst på antalet fängelsekunder och hemlösa som inte är i närheten av jämt. Det syns även i självmordsstatistiken. Kvinnor vet nån bryr sig och agerar därefter. Män vet ingen bryr sig och agerar därefter. Detta är även sant i negativ bemärkelse för kvinnor, de vet andra kvinnor bryr sig och försöker sålunda bäst de kan motsvara de andra kvinnornas önskemål därmed blir kvinnor allt mer stressade av andra kvinnor – vilket såklart skylls på män.
Därmed skulle jämställdhet innebära kvinnor får klara sig själva (precis som redan är sant för män, vilket statistiken bekräftar) men då varken feministkvinnor eller chauvinistmän är känslomässigt motiverade att agera jämställt så får vi såklart motstånd mot jämställdhet. Och för att dölja det kallar man ickejämställd ridderlighet för civilkurage för att kunna klaga på att män inte längre står till kvinnors tjänst när vi är jämställda. Dvs rent hyckleri. För att citera Chris Rock: ”Kvinnor vill betalas som män men behandlas som kvinnor”. Problemet är att det är en ojämställd önskan för varken kvinnor eller män behandlar män som kvinnor. Det är sålunda bara ett uttryck för att många kvinnor inte begriper hur män normalt har det. Därmed känner de sig ignorerade och diskriminerade i en jämställd situation.
Lästips: Self-made man. En bok om en lesbisk kvinna som klädde ut sig till man i ett år för att med egna ögon uppleva hur det är att vara man. Hur kvinnor behandlar män och hur samhället behandlar män. Hennes betyg: Att vara man är inte alls så roligt och bra som hon trodde.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 9:54 f m |
VEB:
”Medan män bryr sig om kvinnor generellt så bryr sig kvinnor inte om män generellt, kvinnor bryr sig om vissa specifika män och sedan bryr de sig om kvinnor generellt”
– Har du någonsin hört talas om t ex Florens Nightingale?
– Har du också valt att bortse från att kvinnor är de som i generation efter generation varit de som stått för vård och omvårdnad av män&kvinnor&barn.
Du har en hel del poänger VEB, men de går helt förlorade när du för ett så nyansfattigt resonemang.
Självklart ska vi väl bry oss om varandra! Ensam är inte stark.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 11:17 f m |
Män & Kvinnor: Kan du dra ned på de löjeväckande sockersöta plattityderna, och försök att resonera sakligt och nyanserat istället?
onsdag, mars 12, 2008 kl. 11:46 f m |
Moder Theresa Den hjältemodige:
Om du skriver ett inlägg som kan kommenteras, ska jag gärna svara på det.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 12:32 e m |
Grejen är väl den att starka män känner ett stort ansvar att hälpa och skydda svagare kvinnor medan starka kvinnor endast känner förakt, eller i bästa fall likgiltighet, inför svaga män.
Ett tydligt exempel på detta är hur framgångsrika och välbetalda kvinnor, som vi börjar få en hel del av, hellre lever ensamma än tar en mindre framgångsrik man under sina armar. Det är välkänt att destu mer en kvinna tjänar destu större chans är det att hon är singel. För män gäller självklart motsatsen…
onsdag, mars 12, 2008 kl. 12:56 e m |
exempel för ovan:
http://www.dailymail.co.uk/pages/live/femail/article.html?in_article_id=488908&in_page_id=1879
onsdag, mars 12, 2008 kl. 1:13 e m |
Män & kvinnor:
”Har du någonsin hört talas om t ex Florens Nightingale?”
Men nu får du faktiskt läsa vad jag skriver noggrannare. Jag sade inte det inte finns kvinnor som bryr sig om män, jag sade kvinnor generellt inte gör det. Det finns män som inte bryr sig om kvinnor men de flesta män bryr sig om kvinnor. Det är det som är skillnaden.
Det är många färre kvinnor som bryr sig om män än det är män som bryr sig om kvinnor. Så det är helt logiskt att män oftare generellt känner någon inte bryr sig medan kvinnor oftare generellt känner någon bryr sig. Detta syns tydligt i det att kvinnor oftare ropar på hjälp via självmordsförsök avsedda att misslyckas medan mäns självmordsförsök oftare är rena dödsfall. Skillnaden uppstår vid 9 års ålder dvs så länge pojkarna är unga nog bryr någon sig om dem men när flickor blir kvinnor fortsätter folk bry sig medan pojkarna får klara sig själv och självmorden går spikrakt uppåt.
”Har du också valt att bortse från att kvinnor är de som i generation efter generation varit de som stått för vård och omvårdnad av män&kvinnor&barn.”
Jag har aldrig sagt kvinnor inte bryr sig om barn (pojkar och flickor) jag har sagt de inte bryr sig om män, pojkar och män är inte samma sak. Det finns kvinnojourer som satte som regel att pojkar max fick vara tio år gamla för att få vistas där med mamma. Så fort pojkarna blir för gamla nog så är de fienden helt enkelt.
”Du har en hel del poänger VEB, men de går helt förlorade när du för ett så nyansfattigt resonemang.”
Men det var ju nu du som gjorde resonemanget nyansfattigt genom att feltolka det till att betyda det inte finns kvinnor som bryr sig om män. Det sade jag aldrig. Men det finns många fler män som bryr sig om kvinnor än det finns kvinnor som bryr sig om män.
De flesta kvinnor bryr sig mer om andra kvinnor och några få män, precis som de flesta män. Män och kvinnor har gemensamt att de bryr sig mer om kvinnor (se själv framsidorna på de flesta tidsskrifter på Coop)
så samhället formas allt mer att skita i män men förfäras över problemen som är den logiska konsekvensen av att människor får klara sig själva, för övrigt var det för att slippa de problemen som vi skapade samhällen. Men idag är det exakt vad feminister vill riva ner. Systemen som åtgärdade problemen som fanns från början. Feminister har inbillat sig samhället skapade problemen och att vi från början var fredliga naturfolk.
”Självklart ska vi väl bry oss om varandra! Ensam är inte stark”
Tja bevisligen får vi inte ett samhälle som bryr sig mer om män under feministiskt styre så skall vi bry oss mer om varandra får vi börja lyssna mer på Ström och mindre på Borgström.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 1:16 e m |
Olof:
”Det är välkänt att destu mer en kvinna tjänar destu större chans är det att hon är singel. För män gäller självklart motsatsen…”
Jupp siffrorna talar sitt tydliga språk
”Om man jämför med ett ålderstandardiserat index om 100 för hela befolkningen så har i den grupp som har lägst utbildning (enbart grundskola) kvinnor 96% och män enbart 64% procents chans/risk att vara i ett parförhållande jämfört med resten av befolkningen (SCB 1994, s 55) Det betyder att män med låg utbildning i mycket stor utsträckning är ratade på äktenskaps- och sambomarknaden.”
”Om man däremot ser till den grupp som har högst utbildning (de som har
forskarutbildning) så är resultatet precis det omvända. Kvinnorna i denna
grupp har 66% chans/risk att vara gifta/sammanboende jämfört med
genomsnittet av kvinnor i befolkningen, medan siffran för männen i denna
kategori är 135%. För den grupp med näst högst utbildning (tre år eller mer högskoleutbildning) så är siffrorna 109 för kvinnor och 123 för män (Edlund 1996)”
onsdag, mars 12, 2008 kl. 3:46 e m |
En rent personlig reflektion ang att välja sin partner:
För det första låter uttrycket att ”välja partner” så rationellt. Ofta är faktiskt kärlek en viktig ingrediens. Hade jag valt man utifrån strikt ekonomiska fakta, så hade jag inte blivit kär i den man jag lever ihop med idag. Därmed inte sagt att ekonomi inte spelade någon roll.
1. Jag måste erkänna att jag nog inte hade blivit kär i min man om han varit långvarit arbetslös med få ambitioner om att skaffa sig ett jobb eller en bättre framtid.
2. Ett besök i en mans egna lägenhet/hus är också betydelsefullt. Ett ostädat eget hem, eller värre när mamman kommer och städar eller fixar tvätt är en stark varningssignal om hur min framtid skulle kunna se ut. Här hjälper inte alla pengar i världen.
Slutsatsen är att jag föll för en man med ”pappa-potential”, en man med ordande förhållanden som gillade barn, visste hur ett hem skulle skötas och var social med egna intressen. Han hade dock lägre lön än jag själv hade.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 8:56 e m |
AnnaS, ingen regel utan undantag, det finns kvinnor som gör avsteg från den ”kvinnliga normen”.
Fast fakta talar (kvinnor gifter sig socioekonomiskt uppåt, fortfarande) och
det Veb skriver om är inte hämtat ur intet utan liger en hel del i det.
Så jag gillar hans ”dramatiska” skrivning det där om att kvinnor bryr sig om sig själv, andra kvinnor och några män.
Det är så hemskt faktiskt.
Hur tror du de män känner sig (och ser på kvinnor) de som blir över?
Arbetslösa, förtidspensionerade (med låg inkomst), sjuka, ja de kan glömma det där med äktenskapsmarknad.
Ja jag frågar igen, så att man skall tänka till hudnära vad som ligger bakom den misär vissa män hamnar i?
Och samhället hand i hand i feminismens namn, lyfter bara fram kvinnors tillkortakommaden?…
Det är i dessa grupper du finner den största barnlösheten, ensamheten, fullbordade självmord, sjukdomar och alkoholism och missbruk,
tänk Anna, den där skitiga gubben (i folkmun) på bänken, ja han var en gång ett litet knyte,luktade nyfödd och fick le ikapp kanske både med mamma och pappa, nu sitter han på bänken och folk (inklusive alla välmenande feminister) vänder blicken bort.
Hade han hetat Svennis Eriksson och hade 400 mille på banken hade det fixat sig, visserligen kan Nancy och dessa kvinnor frankt av mig stämplas som horor, det är pengarna blott som räknas, inte Svennis höga hårfäste….
Skall se om jag kan hitta länkarna där Bo Rothstein och en annan skrivelse av jämställdhetsexpert Ingemar Genz beskriver denna misär
som inte politiker och andra vill veta av.
Skall återkomma med länkarna om jag hittar artiklarna.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 9:03 e m |
Den ena länken. Bo Rothstein DN Debatt:
Bo Rothstein ger Tiina Rosenberg oväntat eldunderstöd: Familjeforskning inget för vekhjärtade romantiker. Den avhoppade Fi-profilen Tiina Rosenberg har otvetydigt rätt: den svenska heterosexuella kärnfamiljen är ett antifeministiskt projekt. Påståendet att ojämlikheten är en generationsfråga har föga stöd i forskningen. Däremot visar en internationell studie att kvinnorna fäster stor vikt vid mannens status på arbetsmarknaden när de väljer partner. För en man som står utanför arbetsmarknaden är möjligheterna att träffa en kvinna och bilda familj därför begränsade. Den empiriska forskningen på detta område är således ingenting som vekhjärtade romantiker bör sysselsätta sig med. Det skriver statsvetarprofessor Bo Rothstein, verksam vid Göteborgs universitet.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=610901
onsdag, mars 12, 2008 kl. 9:22 e m |
Ingemar Genz jämställdhetsexpert i AB:
– Kvinnor gifter sig ju inte med losern utan väljer män som är på samma nivå som dem själva eller högre.
– När kvinnor i större utsträckning börjar bryta mot de traditionella valen kommer det betyda mycket för jämställdheten.
Erik4: Tänk, kvinnor säger de vill ha jämställdhet i samhället, men tror
det duger de gör själva traditionella val. Själv har jag sagt, utslagan män/killar är farligt i samhället, samhället och dess feminister kan ha’ det
när dessa killar raggas till SD eller kriminella mc gäng.
Då kan feministerna ta till sig, ”eftertankens kranka blekhet” (att de och politiker skulle uppmärksammat även manliga problemområden långt tidigare). Den här utveckligen pågår, skall statsfeminismen vänta tills de behöver spärra in allt fler som går ”fel bana” i livet?
Här kommer länken, först några kommentarer, Aftonbladet egentligen en
kvällstidning och skall ses som det skräp det är, fast ibland står det något
vettigt. Det som inte är vettigt i AB artikeln är stolpskottet Lats Jalmert
som svamlar på i gammal genusanda med rosa glasögon…
http://www.aftonbladet.se/kvinna/article2312.ab
.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 10:12 e m |
Erik 4:
”Den handlar om hur industrisamhällets arbetarsöner förlorat sin betydelse och gått vilse i den nya ekonomin.”
Detta är ju sorgligt, men är denna samhällsutveckling verkligen feministers fel? Dessa män ses väl som förlorare även av män?
Kvinnor attraheras lika lite av dessa män som övriga samhället, vi är inte bättre än samhället i övrigt.
Vad gör du för mannen på bänken? Vad gör ”den nya ekonomin” för mannen på bänken?
onsdag, mars 12, 2008 kl. 10:47 e m |
Män tänder på kvinnor, emedan kvinnor tänder på status och pengar.
Eller
En för dagen bruten, och osäker, gatsopare, men genuint god man är ointressant för kvinnor.
En för dagen bruten, och osäker, gatsoperska, men genuint god kvinna är högintressant för män.
Män söker således människan, emedan kvinnor söker en försörjningsenhet och ytlig status.
Ytterligare ett exempel: En deppig man är död och osynlig på puben, för kvinnorna. En deppig kvinna kommer däremot att få stöd och uppvaktning. I sina svagaste stunder, för ett djur av arten homo sapiens, så är hanarna således lämnade åt sitt öde av honorna. Hur god den individuella hannen än är, att leva med, som människa.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 11:04 e m |
Anna S:
”Detta är ju sorgligt, men är denna samhällsutveckling verkligen feministers fel? Dessa män ses väl som förlorare även av män?”
Vad är det som gör dem till förlorare? Jo feministernas angrepp på manliga könsrollen. De män som ignorerade detta angrepp blev vinnarna. De som lyssnade på känslor och försökte befria sig (som uppmanades från regeringsnivå) blev förlorarna. Fast nu försöker samhället göra de vinnarna till förlorare genom att krossa familjerna. Så antingen straffar kvinnor män för att de jobbar för lite (då ratas de i högre grad) eller så straffar galna jämställdhetspolitiker män för att de jobbat för mycket – trots att forskning visar det är exakt vad kvinnorna kräver.
”Kvinnor attraheras lika lite av dessa män som övriga samhället, vi är inte bättre än samhället i övrigt”
Om män attraheras av kvinnliga förlorare och kvinnor inte attraheras av manliga så säger det sig själv att män inte kan lämna sin roll medan kvinnor är fria att göra vad de vill. Dvs kvinnorna sabbar jämställdheten för män precis som beskrivs i Myth of Male power. De manliga feministerna från den tiden är förfärade, när de befriade kvinnor trodde de kvinnor skulle vara tacksamma och befria män. Men istället så gjorde kvinnor tvärtom och sedan så försöker samhällets jämställdhetspolitik straffa männen som motsvarade kvinnornas krav.
Man kan undra om de alla inte blivit fullkomligt vrickade. De påstår män skall ta över kvinnliga yrken och roller, men kvinnor LÅTER ju inte män göra det. Om män arbetar är det fel, om män inte arbetar är det också fel, konstigt att män är mer benägna att bruka våld när det är så uppenbart det handlar om rent manshat. Kvinnor som föraktar män som inte gör karriär och samhället som föraktar män som gör det.
onsdag, mars 12, 2008 kl. 11:37 e m |
Erik4:
Bo Rothstein ja, rätt logiskt han säger så i DN då det är från det arbetet siffrorna kommer. Studien: Den moderna könsmaktsordningens grundbult publicerad i Statsvetenskaplig tidsskrift, tror det var 1999, det var efter denna publicering han blev Hirdmans hackkyckling. Hon gillade inte att sanningen kom ut.
torsdag, mars 13, 2008 kl. 2:15 f m |
Hej AnnaS några svar,
“Den handlar om hur industrisamhällets arbetarsöner förlorat sin betydelse och gått vilse i den nya ekonomin.”
E4: Visst är det så.
Sen blir jag personligen lite förbannad när Solveig Tärnström, Maud Olofsson sticker in lögner/fördomar i både jämställdhetspolitik o landsbygdsproblematik. De brukar ange att kvinnorna tar hand om de gamla på landsbygden (alltså inte de män/ungkarlar som vart över på landsbygden som inte flyttade till Stockholm.
1. Undersökning visar att det är de kvarvarande pojkarna som hjälper gamla mor och far (i de fall han lever).
2. Eftersom det basunerats ut att kvinnorna flytt landsbygden (och pojkarna blir kvar), så rimligtvis kan de ju inte dagligen hjälpa sjuka mor utan det är vid hemvändresöket i påsk och sommar.
Men som sagt politiker och journalister vill ge sken på det omvända
att även här står kvinnor för lejonparten av hjälpen..
Detta är ju sorgligt, men är denna samhällsutveckling verkligen feministers fel? Dessa män ses väl som förlorare även av män?
E4: Min käpphäst är, ”feministernas fel” är den delen att de som i alla fall jag ser det, i praktiken (inte i den fina teorin) förnekat mäns problematik, bla. just därför drog Pär Ström igång ett kritikerkör mot denna.
Män sitter nog stilla i båten, är förvirrade enligt Vebs resonemang och kör sitt race.
Kvinnor attraheras lika lite av dessa män som övriga samhället, vi är inte bättre än samhället i övrigt.
E4: Solidaritet är ett utslitet ord, vi lever i ett narcisisstiskt samhälle a la ”förverkliga dej själv” så så mycket till övers för trashanken
finns nog inte. Själv ser jag varje människa som en idivid att repektera,
den har en egen unik historia att berätta, och en vacker dag kan man själv sitta där, studera några fall, så ser man att dessa trashankar var ganska normala och hyggliga män/gossar en gång i tiden.
Vad gör du för mannen på bänken? Vad gör “den nya ekonomin” för mannen på bänken?
E4: Det minsta jag kan göra är att se individen som människa och det gör jag, definitivt. Bjuder hem honom och skänker mina sista pengar som den barmhärtiga samariten, ja så långt har jag inte kommit, än..
Jag har gjort en klassresa (fast vetefan vars den slutar…)
Från barnhem till strävande i motvind i studier men ända till befanningar
med deltagande i ledningsgrupper (som It mupp..). Stor käft, social och
säljande snack. Det finns de med större begåvning, men kan de inte sälja sig så är det kört. Inte helt rättvist, men man måste spela spelet enligt gällande regler annars förlorar man.
”den nya ekonomin” gör nog inte så värst mer än att på sin höjd fråga,
vad har du för markandsvärde lille vän?
torsdag, mars 13, 2008 kl. 10:08 f m |
Anna S:
”Kvinnor attraheras lika lite av dessa män som övriga samhället, vi är inte bättre än samhället i övrigt”
Jämställdhet innebär inte kvinnor gör som samhället, jämställdhet innebär kvinnor gör som män. Samhällets åsikt på män är ingen ursäkt för kvinnor att vara ickejämställda. Frågan är varför kvinnor envisas med att kräva jämställdhet av män men inte av sig själva.
torsdag, mars 13, 2008 kl. 11:06 f m |
VEB: ”Frågan är varför kvinnor envisas med att kräva jämställdhet av män men inte av sig själva.”
Frågan är, för mig, varför ”jämställdhet” otänkt har accepterats som diffust mål av så många. Är inte ”rättvist” gott nog? Ältandet runt ”jämställdhet” har lett till problem. Till förlegat kommunistiskt dogm- tänkande och kollektivististernas fördel. Trots att vi alla är individer. Och inte en likriktas klon i ett kommunistiskt kugghjul.
Problematiskt. Detta då uttrycket ”jämställdhet” är problematiskt. Uttrycket är intetsägande och icke definierat, vilket ju ivrigt utnyttjats och missbrukats av kommunister med kommunistisk likhetsfanatism. Dvs. dårar som tror att statlig styrning av medborgaren, skrivbordsprodukter, procentalet 50%, är viktigare än att människor rättvist ges möjlighet att välja själva vad de vill göra i sina egna liv. Efter sina egna medfödda talanger, unika individuella förmågor, och önskemål.
Jag har placerat ”jämställdhet” och ”jämlikhet” på den kommunistiska sophögen, som fortfarande sprider sin likstank. Rättvisa däremot, är ordet, för det som jag anser vara samhällets viktigaste mål.
torsdag, mars 13, 2008 kl. 11:45 f m |
VEB
”Vad är det som gör dem till förlorare? Jo feministernas angrepp på manliga könsrollen.”
Nej, de är förlorare eftersom de inte är attraktiva på arbetsmarknaden längre, eftersom arbetsmarknaden har förändrats.
Sedan när har storföretag (och andra företag) börjat gå i feministers ledband? Inte märks det i deras styrelser eller ledningsgrupper i allafall.
Ang mäns problematik:
Jag tycker att det är viktigt att mäns problematik uppmärksammas. Men att tro att feminister skulle skulle vara de som ska rätta till dessa problem är väl lite väl optimistiskt (med tanke på FIs valresultat). Det ligger väl närmare tillhands att fråga sig vad andra mer inflytelserika partier tex de i regeringsställning gör åt detta??
torsdag, mars 13, 2008 kl. 1:00 e m |
Anna S:
”Nej, de är förlorare eftersom de inte är attraktiva på arbetsmarknaden längre, eftersom arbetsmarknaden har förändrats.”
Inte det minsta, det är där du okritiskt sväljer ren nonsens. Om du läser statistiken så är fakta: Män arbetar fortfarande mer produktivt än kvinnor och får bättre betalt än kvinnor, och är mindre sjuka än kvinnor och startar fler och mer lönsamma företag än kvinnor. Arbetsmarknaden har inte förändrats MÄN har förändrats av feministiska angreppet på mansrollen och det gör dem till förlorare såväl på arbetet som hemma.
Men återgår till män till sin gamla roll sabbar de jämställdhetspolitiken och därmed har feminister allt att vinna på att fortsätta hävda män har att vinna på att göra sig själva till ännu mer förlorare genom att anpassa sig ännu mer efter de kvinnliga genusideal samma forskare som kritiserar arbetsmarknadens ”diskriminering” av kvinnor försöker inbilla oss är vad arbetsmarknaden vill ha. REALITY CHECK! Om marknaden ville ha det skulle inte personer som motverkar diskriminering behövas.
Men det enda ”genusanpassade” män på arbetsmarknaden upptäcker är samma problem kvinnor har, fast utan feminister, män och myndigheter som hjälper dem hantera dem. Dvs män som gör som kvinnor gjort hamnar i samma usla situation som kvinnor fast utan män som kompenserar detta med relationer, ridderlighet och politiska jämställdhetsåtgärder utskrikna av låtsasforskare från låtsasvetenskaper utan belägg för ett ord de säger.
Därmed upptäcker de vad de flesta ännu inte fattat, förutsättningen för att vara kvinnlig är att män och samhälle kompenserar så man KAN vara det. Kvinnor civiliseras av män men när män själva skall civiliseras så går det inte för kvinnor vill inte kompensera tillbaka. Istället hittar kvinnorna som tack vare mäns beskydd fått utvecklas på en nonsensteori som säger beskyddet var en del i maktmissbruk.
Denna teori har ett enkelt syfte: Då slipper kvinnor dela med sig om/när de hamnar i maktpositionen vilket redan sker. För det förstår ni väl, att när män delar med sig är det bara ett sätt att stärka sin makt? HOHOHO! Såklart kvinnor inte skall dela med sig.
Men varför är män med hög karriär så populära hos kvinnor, jo för de har alltid delat med sig. Annars vore kvinnornas preferenser knappast så viktiga. Män har ju inga. Men feministernas tolkning av detta är att männen är dumma och kvinnorna smarta. Men sedan i efterhand så påstår de karriärsmännen är ett jämställdhetsproblem HALLÅ hur kan man då påstå kvinnor som gifter sig med dem är smarta? Hjärnsläpp?
”Sedan när har storföretag (och andra företag) börjat gå i feministers ledband? Inte märks det i deras styrelser eller ledningsgrupper i allafall.”
Sedan när är det storföretagen som är problemet? Problemet är ju att feminister gör män till fjollor som storföretagen inte är intresserade av fast utan den juridiska och politiska hjälp kvinnor i samma situation har.
I storföretagens ledningar hittar du nästan bara äldre gubbar de unga männen däremot är förlorare, genusanpassade till tusen. Hur skall man kunna ha lipsillar som lärt sig känna sig för i företagsledning? Eller plugghästar som lärt sig motsvara kvantitet och andras förväntningar? Är det konstigt att de så sällan startar egna företag så livrädda de är för vad andra skall tycka?
”Ang mäns problematik:Jag tycker att det är viktigt att mäns problematik uppmärksammas. Men att tro att feminister skulle skulle vara de som ska rätta till dessa problem är väl lite väl optimistiskt (med tanke på FIs valresultat).”
Feminister har skapat problemen för män. De knuffade bort mäns könsroll utan att först ge dem ett realistiskt alternativ. Den logiska följden av detta hos unga är att komma vilse, dricka, röka, ta efter TV de gnäller än idag över att män inte tar över de kvinnliga arenorna men orsaken kvinnor kunde vara på dem var att de hade män som kompenserade åt dem. MÄN har vanligen inte kvinnor som kompenserar åt dem så de blir ännu större förlorare oavsett hur de gör. Medan kvinnor har alla resurser för att ta över manliga arenor eftersom det är politiskt mål i sig.
”Det ligger väl närmare tillhands att fråga sig vad andra mer inflytelserika partier tex de i regeringsställning gör åt detta??”
Som sagt, det är de politiska partierna som vill män skall vara förlorare, Det är därför de uppmuntrar män bli mer genuskorrekta könsrollsbefriade, exakt vad storföretagen inte vill ha. vilket visar sig i att kvinnor med samma egenskaper inte blir anställda till lika hög lön om inte pappa staten går in med lagstiftning. Som genusmännen givetvis inte har nytta av.
söndag, mars 16, 2008 kl. 12:31 f m |
VEB:
Du är väl medveten om att dina ihopfantiserade argument enbart går att framföra med anonyma inlägg på en blogg som denna?
måndag, mars 17, 2008 kl. 5:32 e m |
Anonym:
Jag är medveten om att argumenten inte är ok att framföra i media men det gör dem inte ihopfantiserade. Det gör bara sanningen helt betydelselös för mediekarriärister på 2000-talet. Om du vill påstå något av det jag sagt inte stämmer så välkommen med att specificera vad.
De flesta av de argument jag framförde har i en form eller annan redan publicerats offentligt. Att männen fick problem och behövde kriscentra för män efter att svenska regeringen lade sig i mansrollen och inte före är inte ett påstående. Det är fakta.
http://www.alba.nu/mansnummer9/goran.html
Att marknaden skulle anställa fler kvinnor om kvinnor jobbade lika bra som män är också fakta. Det är bara inte ok att säga det för det är politiskt korrekt att diskriminera och nedvärdera mäns bidrag offentligt. Ingen kan förklara varför mansrasism är ok, alla förutsätter det som det var 30-talets tyskland förutom de som går runt i ren och skär tystnad.
måndag, mars 17, 2008 kl. 9:46 e m |
Mansrasism är att säga att män jobbar bättre än kvinnor.
tisdag, mars 18, 2008 kl. 2:00 e m |
Re: Anonym
”Mansrasism är att säga att män jobbar bättre än kvinnor.”
Wow! Du är verkligen lika okunnig/sexistisk som du verkade från början. Så här enkelt är det i landet Sverige gällande betydelse för barn.
Om en man och en kvinna har en arbetsfördelning som är 75/25 gällande barnen så fattar de flesta människor att vid separation anses kvinnan vara bättre på barn
Men samma människor blir helt oförstående rentav korkade sexister som brinner av iver att nedvärdera mäns prestationer när man påpekar män som arbetar 75% är bättre på jobbet.
Det är alltså bara när det är det arbete kvinnor gör som man får kalla sig BÄTTRE om man gör mer av det.
För att citera Göran Hägg: ”Lustigt nog tycks feminismens nuvarande ståndpunkt vara: män och kvinnor är alldeles lika, fast kvinnor är mycket bättre!” http://www.alba.nu/mansnummer9/goran.html
fredag, januari 2, 2015 kl. 6:50 e m |
There is perceptibly a bunch to know about this. I consider you made various nice points in features also.